Hej allesammans!
Jag har varit dålig på att uppdatera, ja rent av helkass.. Jag vet, minns inte ens senaste gången jag skrev ett inlägg. Nu helt plötsligt fick jag ett ryck, först sa min skalle "äeh Moa det är på tok för sent att skriva nu, hoppa in i duschen istället och se till att komma i säng. Det är en stor dag imorgon och du behöver din sömn". Åå andra sidan så känner jag att det är nu jag har lust och då måste jag ta mig sjutton utnyttja denna lust. Lusten att vilja känna hur mina tankar flödar ut genom mina fingrar och skapar ord och meningar på en skärm framför mig.
Har ni någonsin tänkt på hur fantastiskt det är att skriva? Många gånger älskar jag att skriva, det behöver inte ens vara något vettigt, det kan vara med papper och penna eller på min laptop. Det är känslan jag vill åt, känslan att skriva av mig. Många gånger upplever jag det lättare att uttrycka mig i skrift snarare än tal, varför vet jag inte.
Nu banar jag iväg i helt fel riktning, det var inte detta jag hade i tanke när jag började skriva. Det är som att mina fingrar rör sig på automatik. Ni får helt enkelt vänja er vid att jag ordbajsar ganska mycket.
Vad har nu hänt sen sist?
- Jag bor i Sverige.
- Jag har flyttat till Kälmäh och är nu alltså kalmarit.
- Jag trivs fantastiskt bra i nya lägenheten.
- Jag har jobbat, jobbat och jobbat.
- Jag har totalt haft semester en dag på över ett år.
- Jag jobbar numera på Canal Digital och stortrivs.
Jag är lycklig och känner mig positiv och har en stor lust på livet, (kan man säga så? Stor lust på livet..) Jag är kär i mitt nya jobb, i min nya lägenhet (speciellt i min nya säng, den är för stor för mitt eget bästa) och älskar att ha alla jag bryr mig om nära omkring mig.
Det mest fantastiska med att vara tillbaka i Sverige är att alla vänner och familj bara är ett telefonsamtal bort och jag har fått hålla om dem alla igen och kan göra det hur mycket jag vill (om ingen har någon invändning på detta såklart. Förhoppningsvis inte, kramar är mysigt! MER KRAMAR TILL FOLKET!) Okej nu kom jag av mig igen.. Knöl.
Samtidigt som det är fantastiskt att vara i Svealand saknar jag London. Jag saknar min underbara familj. Jag saknar mina fantastiska vänner. När jag var i London längtade jag hem till alla, nu i Sverige längtar jag tillbaka. Det är som det sägs, man inser inte vad man har förens man inte har det längre.
Jag kommer definitivt åka tillbaka och hälsa på familjen och hitta på massa trevligheter, jag är inte färdig med dig än London.
Jag ska göra en roadtrip och besöka alla fina London-babes, så är det bara. Vi ses snart, om inte förr så senare.
Nu sitter jag i mitt fina vita kök. Jag har lyckats städa upp stöket som jag skapade tidigare. Har sluttest på beställningsutbildningen imorgon och ska även ta emot mina första samtal. Är jag nervös? JA! Eller nervös ska man vara, jag är lite smått nervös, en skräckblandad förtjusning skulle man kunna kalla det. Jag är exhalterad och förväntansfull men rädd/nervös på samma gång.
Lyssnar på fin mysig musik, givetvis är det gosiga låtar. Jag är svag för den typen av musik.
Äeh nu måste jag ruska om mig själv och ta en dusch och krypa ner. Imorgon är en ny dag, nya utmaningar väntar och jag kan inte bärga mig.
Sov gott alla fantastiska människor!
Lots of love xx
