Jag är ta mig sjutton skrämmande!

0kommentarer

Var just med om en väldigt lustig grej. Adrenalinet pumpar ända ut i fingerspetsarna... Jag var uppe och vek tvätt när någon knackade på dörren. Slut på historian! Nej jag skojar bara... Låt oss fortsätta med spänningen.... När jag hörde mitt namn eller "no but my nanny is here", gick jag ner och fann Arthurs kompis med en äldre pojk vid dörren. Dem berättade att dem gått igenom marknaden som ligger runt hörnet och funnit Arthurs skor hos en Jamaicansk (säger man så?) kille. Eller dem misstänkte att det var Arthurs, dem såg ut som hans och hade hans namn sytt på. Jag visste precis vilka skor dem pratade om men förstod inte hur dem hamnat på marknaden.
Arthur har fått dessa skor ifrån sin gudmor och var inte billiga. Ett par röda nike med Arthurs namn sytt i gult på sidorna. Minna skulle aldrig ge bort dem så hur dem hamnade där förstår jag verkligen inte. Jag frågade om dem kunde visa mig vägen vilket dem snällt gjorde så jag tog med mig Arthur och Mary för att kolla, och så sant som det var sagt så fann vi Arthurs skor där.
 
Killen som ägde ståndet var definitivt hög som ett hus. Jag frågade honom hur han fått tag i skorna och sa att dem tillhörde oss. Han ville absolut inte svara på min fråga och försökte gå runt det på alla möjliga sätt och sa att jag inte hade med det att göra. Jag försökte förklara att jag inte anklagade honom för något men jag ville mer än gärna veta vart han funnit dem och att jag ville ha tillbaka dem och absolut inte tänkte betala. Han sa att han inte litade på mig eftersom att han inte känner mig och återigen sa att jag ville ha svar på min fråga. Jag kände hur jag blev mer och mer arg eftersom att han vek undan hela tiden. Så jag sa det att om jag inte får svar på min fråga så ringer jag och ser till att polisen kommer och han manade på att jag skulle göra det. Men efter en liten stund kom han fram och sa att om dem betyder så mycket för Arthur, mer än vad dem gör för honom så får han ta dem. Uppenbarligen måste jag skrämt honom och han måste varit rädd på grund av att han var hög och uppenbarligen inte fått skorna lagligt eftersom att jag fortfarande inte vet hur dem hamnade där.
 
Hur eller hur, adrenalinet pumpar fortfarande som sjutton. Det var riktigt spännande, haha. Jag skrämde en stor man och jag kände mig inte det minsta nervös. Vi har nu återigen skorna i vår ägo och tack till gulliga George som kom hit för att berätta att han hittat skorna där.

Vad händer annars då. Jag har funderat över vad jag ska göra i närmsta framtiden och tror att jag bestämt mig för utbildning. Jag kommer att börja plugga igen men inte förens våren/hösten -14 beroende på vad som händer fram tills dess. Vill jobba lite grann och gärna hinna åka till Asien en sväng. Jag ska studera till Eventkoordinator/Manager, det är mitt kall i livet. Jag övervägde PT-utbildning men jag brinner mer för det förstnämnda och tränar hellre och blir tränad av någon än att vara den som pushar. Jag kan spendera varenda dag på gymmet ändå. Som idag tillexempel... Dödade mina biceps, börjar få några jäääääkla armar (tänk er detta med den där dialekten som killen har som säger "vilka jääla amah' du haarh".  Hoho, det känns i alla fall, dem pulserar fortfarande och det är en goooooo känsla.
 
Nu är bara frågan vart jag ska ta vägen och vilken inriktning, jag tror Event & Musik. På så vis får jag ta upp musiken igen vilket är fantastiskt roligt men ändå göra det jag är bäst på. Utbildningen är på 2-3år beroende på vart men det är yrkeshögskola så förhoppningsvis har jag jobb efter praktiken eller får ett snabbt efter examen. Nu är frågan vart i Sverige ska jag ta vägen? Landskrona, Göteborg, Stockholm, Åre eller vill jag utomlands igen? Boende måste räknas in när detta övervägs. Stockholm skulle ha varit ett självklart val om det inte hade varit så fruktansvärt dyrt att bo där och jag känner inte för att bo ute i förorten och pendla varenda dag. Kan inte heller husa in mig hos släkten, jag vill ha min egen lägenhet. Därför är inte studentkorridor heller ett alternativ, jag vill ha mitt eget. I alla fulla fall, jag har tid på mig att fundera på detta. Det sker inte än.
 
OCH IMORGON KOMMER ERIK!! WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Puss på er mates!
 

Kommentera

Publiceras ej