moarorstrom -

30 Mar

20:26

Påsk och matförgiftning

Kom alla mina små kycklingar.

Just nu sitter ni säkert där hemma med era familjer och äter påskbuffé och bara mår, själv sitter jag själv i ett tomt hus och är matförgiftad. Inte lika fancy eller hur.

Jag vaknade upp illamående igår och spydde, lagom mysigt. Det blev bättre under dagen, bara lite krämpor i magen. Familjen åkte bort och kommer inte hem förens måndag, men det är ganska skönt att må dåligt själv. Hade tänkt att jag skulle åka och träna hos min kompis igår eftersom att jag mådde bättre men med ungefär 10 minuters bussresa kvar mådde jag för illa. Hoppade av och promenerade en bit och bestämde mig för att hoppa på en ny buss, det dröjde inte länge innan jag blev tvungen att slänga mig av den bussen också i fasa över att spy på bussen. Sprang runt ett gatuhörn och satte mig på den kalla betongen och kände mig hopplös, svimfärdig och ensam. Hur sjutton skulle jag ta mig hem?

Jag gick en bra bit till men kylan bet i kinderna så jag tänkte göra ett nytt försök, när jag skulle kliva på en ny buss fick jag inte betala för slanten var för stor så jag fick kliva av. Bestämde mig för att gå en bit till och hoppade så småningom på en ny buss och intalade mig själv att jag skulle klara hela vägen hem om jag bara kunde se ut. Det var precis så att jag klarade det. Med vinglande steg kom jag hem, tappade upp ett varmt bad och somnade sen på badrumsgolvet. Jag vet inte varför golv är så himla bekväma när man mår dåligt. Hade sådan feberfrossa så att läpparna var blå, så badet gjorde mig nog varm och sömnig.

Jessica var gullig och kom hit och vi spenderade resten av kvällen på soffan framför tv:n. Lyckades spy en sista gång och trodde då att jag skulle vara bättre, det kändes bättre. Vaknade upp mitt i natten i soffan av att det var på tok för varmt med tre tjocktröjor och ett täcke, kastade av mig det ena med det andra och bytte till slut soffa när Jessica och hunden tog all plats. Virade in mig i morgonrocken och en liten filt över fötterna och försökte somna om. Hur obekvämt som helst och när jag vaknade en sista gång bestämde jag mig för att knuffa undan Molly och krypa ner bredvid Jessica igen.

När jag vaknade i morse trodde jag att jag var bättre men icke då. Har stannat inne hela dagen och inte fått i mig mer än vätskeersättning, en banan och lite bröd. Det är en lustig känsla att vara mätt och ha magknip när jag inte ens har ätit mig mätt, jag vill äta men mår illa när jag känner lukten av mat. Har redan tappat vikt sen igår..

Så idag har vi slöat runt inne hela dagen, tittat på film och gjort det bästa utav situationen. Måendet går i vågor, ena stunden mår jag kalas andra stunden inte alls så bra. Har lyckats ta mig en tupplur bredvid Molly i en timma och hoppas på att inte somna allt för sent ikväll.

Jessica har gett sig av mot Jasmine, tyckte att hon behövde komma ut och inte vara hemma och passa på mig. Jag klarar mig bra här med Molly, min pyjamas och film.

Jag önskar er alla en fortsatt trevlig påsk och glöm inte att ställa fram klockorna i natt!

Allmänt

Kommentera

27 Mar

22:53

Härlig onsdagsträning

52kommentarer

Jag vart så frustrerad mot slutet utav dagen. Mary hade en kompis här på playdate och med denna kompis blir Mary väldigt stimmig... Dem lyssnade inte på vad jag sa för fem öre, fruktansvärt irriterande. Senare fick jag tjata ihjäl mig på Mary för att få i henne i ett bad och det slutade med att jag fick vänta i en halvtimma på att tösen skulle slita sig ifrån dumburken. Tv borde vara barnförbjudet, all form av tv!

I vilket fall som helst ville jag kasta mig ut ur huset när jag slutade vid 7, jag blir helt bananas av att jobba 12 timmar i sträck flera dagar i rad. Jag svidade hastigt om till träningskläder och fick snällt nog låna bilen och körde mot gymmet. Kände mig väldigt seg och hade helst krupit ner i sängen med en kopp te istället men gymmet gör alltid susen och jag har inte tränat sedan i måndags.

På parkeringen till gymmet blev jag tvungen att ställa mig bakom en audi så att jag blockerade för denna bil att komma ut, tyckte att jag kände igen bilen. Tänkte för mig själv att nu kommer jag bli kallad till receptionen när bilens ägare ska åka. Precis som sagt hann jag göra klart min bänkpress när det skorrade i högtalarna "Can the owner of the black skoda please come to reception".. Jahap, jag hann i alla fall göra klart första övningen tänkte jag. Vem står då inte där i receptionen om inte min gode vän Kima som också är en PT, har nog nämnt honom förut. Vi parkerar om bilarna lite hastigt och han bestämmer sig för att följa med in till gymmet en stund till för att visa mig några bra övningar.

Jobbade bröst och axlar och han körde slut på mig vill jag lova. Jäklar anamma, men hu så gött det var! Känslan när armarna blir helt fixerade och inte ens går att göra för att dem är så ansträngda, då ligger man i!

Tänk vilken tur att det var Kimas bil jag ställt mig bakom, hoho så jag fick lite fin coachning på gymmet! Vi bestämde oss för att ses igen på fredag så ska vi gå igenom en session och jag ska få mer tips och råd, askalas. Imorgon väntas boxning och jag undrar hur det ska gå efter kvällens träning... Jag lär få mjölksyra redan under uppvärmningen och imorgon vill jag prestera bra med tanke på senast.

Tristan kommer köra hårt, det vet jag redan nu. Det gör han alltid, han njuter av att se oss pressa oss till vårt yttersta, han är ond, haha. Egentligen är han en riktig charmör men det ska vi inte gå in på nu, jag lämnar det hängandes....

Ho ho ho

Allmänt

Kommentera

27 Mar

18:32

Långa dagar, kvalitetstid och skräckkammare

0kommentarer

Känner mig så fruktansvärt trött. Ni vet när man känner att det svider bakom ögonen, humöret är inte på topp och man borde egentligen låsa in sig och vara ensam. Så känner jag just nu, dessvärre kan jag inte göra som jag vill. Arthur har lov vilket innebär att jag jobbar ifrån morgon till kväll, Mary går i skolan tills imorgon så jag måste balansera det samtidigt.

Har hittills jobbat 12 timmar i måndags, 14 timmar igår och idag är det 12 timmar igen, 2,5 timmar to go. Barnen har lov i tre veckor så det blir långa dagar en tid framöver, phew. Humöret går lite upp och ner som en berg och dalbana, måste ha varit för sconsen jag bakade imorse, sprängfyllda med socker vilket jag inte vanligtvis äter. Hade en svag sekund, magen var tom och jag provsmakade... Väldigt dumt, helt plötsligt var två stora scones borta.

Jag skulle vara gulliga och ge Arthur frukost på sängen då han sov väldigt länge. Mary och Minna hade åkt för dagen så jag tänkte att lite nybakat skulle vara lyx och gott. Letade upp ett smaskigt recept på scones och slängde i lite hackad choklad för extra lyx. Så där knattar jag upp med en bricka fylld med scones, jordgubbssylt och egengjord smoothie gjord på mango och clementin och en kopp kaffe till mig själv. Arthur som är en riktig gottegris, tyckte att det var för sött...... JAG MENAR KOM IGEN! ... Där har jag stått och bakat scones för att göra denna morgon extra mysigt så tycker kakmonstret själv att det är för sött.... Engelska scones ska vara söta..... Snyft, han bad om ursäkt men det är ju inte hans fel, hah. Så jag smakade en liten bit, dum som jag är tar jag en bit och sen är det kört. VÄLKOMMEN laktos och glutenmage!... Kände mig uppsvullen och bitter, ack ack.

Förhoppningsvis har jag motionerat bort allt nu. Det blev en morgonpromenad med Molly på 7km och Arthur och jag spenderade ca 1,5 timma i parken och spelade tennis och klättrade runt på lekplatsen. Vill passa på att säga att vi var urusla på tennis, man kan ju inte vara bäst på allt. Lekplatsen var lite roligare, vi klättrade runt på rep och tog tid på varandra genom en hinderbana. Jag vann! HAHAHAHAHAHA med 20 sekunder! Arthur var en dålig förlorare och sa "Men jag borde få försprång, du har längre ben, du är starkare, blaha blaha"... Jag lyfter min kroppsvikt och han lyfter sin, det är samma sak right? Plus att det fanns hundratals rep att välja på.... Jag vann, hohohoho. I vilket fall som helst var det roligt och fick lite träning på samma gång.

Igår var vi till The London Dungeon, grottan. Vet inte om jag skulle kunna beskriva det som ett museum kanske. Det är lite som hotell Gasten på Liseberg fast ändå inte. Du blir indelad i stora grupper och går en tur runt i olika rum och miljöer och får höra berättelser om Londons gamla brottslingar så som Jack the Ripper, Sweeny Todd & Mrs Lovett och Guy Fawkes.

För er som inte vet så var Jack the Ripper en oidentifierad seriemördare som härjade på Londons gator runt året 1888. Hans offer var prostituerade kvinnor, smeknamnet Ripper om ifrån att han skar halsen av sina offer och skar upp magen och i vissa fall tog han ett organ som souvenir.

Sweeney Todd var en barber som var aktuell kring 1840, det är fortfarande oklart om han funnits på riktigt. Vissa säger att han bara är ett påhitt men vissa sägner säger något annat. Han var alltså en barber, medans hans kunder satt i stolen för att bli rakade skar han halsen av dem med rakkniven och lät dem falla ner i en fallucka i golvet ner i källaren. Där putsade han till dem och stal alla värdesaker innan hans kompanjon Mrs Lovett tog över. Hon hjälpte till genom att använda köttet från offren och göra köttpaj utav det. Hon sålde sedan pajerna till ovetande kunder i sin pajbutik.

Guy Fawkes var en man som 1605 gjorde ett misslyckat försök i att spränga parlamentet. I vilket King James I och VI av Scotland befann sig. Detta skulle ske samma kväll som parlamentet invigdes den 5 november 1605. Guy blev påkommen precis i rättan stund och avrättades senare. Idag har England en tradition som heter Bonfire night, ungefär som vårat valborg då man tänder stora brasor och på dessa brasor bränns en docka (symbol för Guy), lite mordiskt men så är det.

Oj sikken historieberättare jag blev nu, hoho så trevligt. Känner mig till och med lite piggare. Besöket var i vilket fall väldigt trevligt, skådespelare lurade omkring, specialeffekter och häftiga kulisser. Jag blev skrämd två gånger. Rummet blev mörka och när det kom på igen stod aktören/aktrisen precis framför ansiktet på mig... Jag AVSKYR sådana effekter... Av någon lustig anledning kände jag ändå på mig att dem skulle välja mig och tänk så rätt jag hade.

Det har varit riktigt mysigt att få spendera så mycket kvalitetstid med Arthur, hu så jag älskar honom. Det blir så himla speciellt när jag är själv med barnen. Mary pussade mig i pannan igår kväll när jag läste för henne och sa att hon älskar mig. Arthur och jag ligger och myser och pratar strunt när det är läggdags, om allt mellan himmel och jord. Haha det fick mig att tänka på en sak.. Som jag nämnde tidigare så är han en riktig liten gottegris... Igår kväll runt klockan tio när vi gick och la oss så kom det klassiska "jag är hungrig".."Spring ner och hämta ett äpple om du vill, eller vill du att jag ska gå ner?", "nej jag går" säger han.. Jag går efter men han verkar inte höra mig, när jag går ner för trappan hör jag att han öppnar brödlådan i vilken jag lagt några bakelser...

jag: Arthur vad gör du i brödlådan?

a: Tar en macka..

Dock visste jag att det inte fanns något bröd däri för allt låg i frysen...

jag: ta inga bakelser Artie, inget socker när du ska sova..

a: det gör jag inte...

Jag kommer in i köket och jag ser hur han hastigt kastar något bakom baren...

jag: allvarligt Artie, du måste sluta med detta och särskilt med förnekelsen..

a: men shiiiiiiit

Det är något otroligt vad denna unge äter sötsaker, han äter godis, chips och kakor varenda dag. Det värsta är ändå att han förnekar det när jag frågar honom. Försökte förklara för honom tidigare idag vad som händer på insidan av kroppen när man äter så som han gör men det är inte så lätt att få en 10åring att inse det. Jag försökte i alla fall.

Vad har hänt i övrigt? Jo jag har bokat resan hem till sommaren, den 25 juli flyttar jag tillbaka till Sverige. Så nu får jag börja söka jobb för fulla muggar, känns som att börja om på ruta ett. Att skriva personliga brev är en utmaning, att låta så intresseväckande och säljande som möjligt. Det är inte lätt att prata enbart gott om sig själv. I övrigt åker familjen bort över påsk så har huset för mig själv fredag till måndag och jag är även husägare en vecka i maj när familjen åker till Spanien, woho! Det blir som semester för mig, plus att jag har ett helt hus för mig själv. Väldigt trevligt.

Nu har jag rabblat på för länge, jag borde göra middag till barnen nu. Hoppas på att komma iväg och träna senare när Minna kommer hem. Fortsatt trevlig onsdag!

Har ingen aning om varför min blogg väljer att vända på bilderna... ursäktar för det och hoppas på att det ändras snarast.

Allmänt

Kommentera

25 Mar

15:54

Bonjour Paris, comedy club & sickbugs

0kommentarer

Mina blogginlägg verkar ha en tendens att försvinna spårlöst efter att jag suttit och skrivit vad som känns som en hel uppsatts.. Lustigt.

Igår satt jag på bussen på väg hem till Marie, hade skrivit hur mycket som helst sen var det helt plötsligt borta.. Frustrerande. Det blir till att börja om igen. Man får inte vara bitter.

Det är måndag igen men till att börja med har jag tänkt skriva om helgen. I fredags började jag jobba hos familj nummer två tidigare än vanligt, var där mellan 1-5pm. Vanligtvis är jag där från 2.30-6.30 men Minna hade fått en tid att gå på akupunktur och frågade om jag kunde vara hemma med barnen medan hon var borta. Som den person jag är vill jag tillfredsställa och vara alla till lags så efter lite samtal, fix och trix lyckades jag arrangera om det. Det blev därför ingen träning under förmiddagen som jag annars gör, det hade blivit på tok för stressigt. Istället tog jag en lång dusch och åt lunch i lugn och ro. Fredagen var späckad med mer jobb än en vanlig fredag för min del, ca 9h blev det till slut. Sen fick jag ta fredag.

Jag och flickorna hade först pratat om att åka till svenska kyrkan och titta på fotbollen men så blev inte fallet då ingen utav oss är vidare intresserad av fotboll. Låt mig här klargöra en sak, i min blogg har svenska kyrkan nämnts några gånger och jag vet inte om jag pratat om det förut men svenska kyrkan i London är en mötesplats för alla svenskar och alltså inte kopplat till kristendom. Man kan givetvis gå på sådant också om man så önskar. Det finns temakvällar, ett svenskt fik, svensk tv när det är storsändningar ex. fotboll eller melodifestivalen då man även kan köpa svenskt snacks och dricka. Så istället för fotboll som jag fått höra nu efterhand var en väldigt tråkig match (0-0) åkte vi hem till Jessica som hade huset för sig själv.

Minna tyckte att jag skulle ta bilen så med tre snygga tjejer med mig i bilen körde jag mot Jessicas hus. Det kändes lite som att vara hemma igen, en kort roadtrip med musik och struntprat. En vardaglig men mysig känsla spred sig i kroppen. Det blev ett kort stopp på Tesco för inköp av tilltugg innan vi parkerade bilen. Det blev en tjejkväll för hela slanten, gottis, soffhäng och struntsnack. Hur mysigt som helst, mycket trevligare än att hänga på krogen enligt mig. Kvällen slutade runt midnatt då jag körde Marie till bussen och gick sen hem och la mig.

På lördagen vaknade jag vid nio, jag hade ingen som helst lust att gå upp men jag kunde olyckligt nog inte somna om. Arthurs fotboll hade blivit inställd på grund av vädret, det snöade och blåste så att det stod härliga till. Mary hade redan åkt hemifrån för att förbereda sig inför en show som vi andra sen åkte och tittade på. Minna hade ingen lust att gå ut med Molly i vädret så jag ställde upp och tog en kortis upp till parken och tillbaka. Sen blev det dags att åka och titta på Mary som spelade en liten roll i Grease. Trots att hon inte hade en större roll var hon en stjärna på scen, hon lös av lycka och var utan tvekan den sötaste tösen där och det är inget jag säger bara för att hon är min lilla tjej!

Efter detta fick jag besök av Jessica, smällde i mig lunch och sen begav vi oss för en dag av shopping. Tanken var att vi skulle åka till det andra Westfield, jag bor granne med det ena. Det andra ligger på andra sidan av London och har ett annat utbud av affärer och en galleria är alldeles utmärkt när vädret inte är särskilt inbjudande. Men efter två tappra försök i byte av tunnelbana så gick det ändå inte att ta sig dit, dumma banarbete... Så vi bestämde oss för att hoppa av vid Mr. Big Bens station Westminister. Jag köpte oss en varsin kaffe för att värma upp våra små frusta kroppar medans vi vandrade staden upp mot Regent Street.

Jag kom hem med fynd ifrån Victoria Secret & Zara, lite fattigare men glad. Pengar är bara pengar, det växer inte på träd men det löser sig alltid.

På kvällen hade jag bokat biljetter till en Comedy Club för mig, Jessica och Jasmine. Vi pratade om att gå ut på klubb först men blev sugna på något annat och vad kan väl vara bättre än att få skratta? Headliners som stället heter har fått väldigt bra kritik så det var värt ett besök. Lokalen var intim och mysig, packad med folk och komikerna var roliga. Vissa hade mer accent än andra, den sista snubben hörde jag knappt ett ord av vad han sa. Han var ifrån östra London och dialekten där är inte nådig, dock var jag väldigt trött mot slutet också. John en kille ifrån Scotland var roligast, konstigt att jag förstod honom men inte Londonsnubben.. Det var i vilket fall en mycket trevlig kväll, vi delade bord med tre trevliga och pratglada unga kvinnor och åkte efter detta nöjda hem till våra sängar.

På söndagen fick jag sova lite längre tog en promenad med Molly och Minna tog med Mary för att hämta upp Artie som slått i huvudet hos en kompis. Han mår alldeles utmärkt nu, han somnade på soffan framför brasan och mådde sedan bättre. Vid två åkte jag till boxningen som jag gör på söndagar, dock var det idag inte den bästa iden jag haft. Jag mådde inte prima, har dragit på mig någon bacillusk ifrån den andra familjen. Alla där har varit sjuka och det är svårt att undvika att bli dålig när smittan kommer ifrån små barn. Kände mig tjock i halsen, energilös och inte pepp helt enkelt. Träning brukar annars vara det som piggar upp mig men inte igår, jag kände för att dra mig ur och åka hem men jag ville inte ge upp, gjorde istället mitt bästa i det läget.

Blev så arg när Tristan min coach vrålar under passet "KOM IGEN DÅ!! NI KÄMPAR INTE!! KOM IGEEEEEEEN!!" Morr... Jag hade lust att smälla till honom i ansiktet av frustration. Efteråt drev han på min bekostnad "Alla gjorde väldigt bra ifrån sig idag, förutom Moa", sa han blinkades emot mig. Han hade rätt. Dock skrev han på ett sms sen att han bara hade skojat men jag höll ändå med honom.

Efter boxningen åkte jag hem och duschade och åt middag innan jag satte mig på bussen hem till Marie för mys. Vi spanade boende i Paris och jag kan nu lyckligt meddela att den 15:e juni åker jag och brudarna och spenderar två heldagar i Paris! Vi kom undan med resa och boende för £92, så himla härligt! Ser fram emot det så fruktansvärt mycket, åh så jag ska unna mig saker, det är jag värd! Baguetter och crepes i gräset framför Eiffeltornet, middag på en rödrutig duk med stearinljus och vin, sightseeing och shopping. ÅH SÅ FINT DET SKA BLI!

Nu är det en ny vecka, det är måndag. Arthur har lov och har spenderat mesta delen av dagen framför tvn, vädret ute är inte inbjudande. Mary blev hämtad ifrån skolan, hon är inte helt piggelin. Så nu ska jag sätta igång en film åt dem på min dator för att hålla dem ockuperade. Hoppas på att komma iväg och träna ikväll, har suttit hemma hela dagen och ska vara här ett tag till så lite träning skulle vara fint, ben möjligtvis.

Hoppas ni andra har en fin måndag! Puss

Allmänt

Kommentera

22 Mar

13:38

Ett jobbigt ögonblick

0kommentarer

Satan! Har just suttit och skrivit ett fruktansvärt långt inlägg och så försvinner allt......... SKIT också... Jaja, det är finns ingen anledning till att muttra över det.

Vårat WIFI har varit lite pucko i några dagar så jag har inte kunnat blogga så värst. Denna vecka har varit fylld av träning, koständring, flirt och pubhäng och en jobbig tisdagskväll.

Ja tisdagskvällen här på Frithville Gardens var inte rolig. Jag har länge gått omkring och grubblat på hur jag ska prata om min hemfärd till Sverige i sommar. Jag har varit nervös och det rätta tillfället kommer aldrig för att prata om det, för att det finns inget rätt tillfälle för att prata om dagen då vi skiljs åt.

Tanken var att Minna skulle ha gått ut på kvällen men hon ändrade sig och stannade hemma så efter lite pepp-talk ifrån Jessica bestämde jag mig för att säga något. Det är bara att säga det, svårare än så är det inte. Men det visade sig inte vara lätt alls.. Jag sa att jag tänkt lite och att jag ville prata om Sverige. Jessica och jag har pratat om att åka hem tillsammans och har övervägt den 10-11juli och nu behöver jag veta om det är okej. Minna blev chokad och frågade varför vi ville åka hem tillsammans och över hur tidigt det var med tanke på att Mary fortfarande går i skolan. Det kan bli knivigt för Minna eftersom att hon jobbar, Arthur har sommarlov och Mary är i skolan. Hon sa ändå att är det då jag vill åka så är det så jag borde göra. Dem har faktiskt en pappa vars jobb är väldigt flexibelt tänkte jag. Minna tog inte hela Sverige samtalet så bra och valde att gå upp och lämnade mig ståendes i köket och då brast det och jag grät.

Efter att ha pratat med Jessica och mamma i telefonen och gråtit floder kom Minna ner och fann mig snörvlandes vid köksbordet. Hon hade väntat på att jag skulle lägga på så att vi kunde prata. Hon bad om ursäkt och jag sa att det inte var hennes fel jag förstår att det är tufft för henne eftersom att hon inser att jag faktiskt bestämt mig för att åka men det är inte lätt för mig heller. Ja, jag vill hem men jag älskar dem och står dem så otroligt nära. Vi kramades och det kändes lite bättre. Tydligen hade jag valt den sämsta möjliga dagen att prata om detta på, därför kände hon att det blev för mycket. Hon hade också trott att jag skulle stanna ett år och inte åka redan i juli. Dock kom jag hit i augusti så det är nästan ett år. Hon frågade om jag kunde hjälpa henne att hitta en ny au pair, jag trodde inte att dem ville ha en. Dem ska nämligen resa väldigt mycket i sommar så det finns ingen mening att ha någon här över sommarlovet, men Minna sa det att ska jag åka då så behövs det nog så att det inte blir knivigt. Jag tror dock att det kan lösa sig ändå. Vi får se hur det blir.

Hon sa att hon får bra till att ställa in sig på att jag ska åka, hon hade nog hoppats på längre. Hon är orolig över barnen, särskilt Artie eftersom att vi kommit så nära varandra. Ja det kommer inte bli en lätt dag den dagen.. Vi kramades igen och hon bad mig att inte gråta, jag har bara varit så spänd så det blev väldigt emotionellt. Vi kom båda fram till att vi behövde sova och att vi skulle må bättre imorgon.

Nu känns allt bättre och det är som att en sten har släppt ifrån mitt bröst, det känns så skönt att ha fått det sagt. Jag har inte kunnat boka än men jag betalar hellre lite mer pengar för en biljett än att mala på mer om detta nu.

__________________________________________________________________________________________

Låt oss nu prata om något roligare istället. Igår var jag på boxning, jag dog lite smått. Svetten rann så dant så att det sved i ögonen och jag blev stundvis blind. Vi jobbar ibland i par och stationer, jag och en tjej skulle knuffa varandra och få den andra att backa. Denna tjej var mycket större än mig och jävlar anamma vad vi tryckte på, det blev ett jäkla trygg mot axeln. Grabbarna runt om hejade givetvis på, haha. En annan station vi har är med Tristan, coachen där vi övar teknik. Så står han där och säger medans jag slår "Vill du bli fit Moa? Vill du bli fit?!" för att puscha på men ändå för att jävlas. Man är så trött och man blir arg så jag låssades slå mot hans ansikte.. Hoho, en vacker dag får han nog en riktig smäll.

Han är väldigt flörtig den där Tristan, men det gör inget. Han är ögongodis.

Efter träningen mötte jag upp Jasmine och vi hängde på en pub i Chiswich (jag drack inte) och attans så fräsch jag kände mig.. Fortfarande i träningskläder, smexigt som tusan men det var mysigt att träffa min vän igen.

Sent i säng och idag är det fredag. Ska nu skynda mig iväg för att jobba hos den andra familjen, sen hem och vara barnvakt i dryga två timmar sen tar jag helg och myser med Jessica och Jasmine, förmodligen blir det bowling. Imorgon ska vi åka linbana och gå ¨på klubb!

God helg alles!

Allmänt

Kommentera

17 Mar

20:13

Skönt

0kommentarer

Klockan är 18.55 och man kan fortfarande höra fåglarna kvittra där ute. Vädret är skittrist men det är ett vårtecken mina vänner, och om två veckor så ställer vi ju fram klockan också! Härligt!

Kände mig så himla lugn och harmonisk för en liten stund sen, inte längre.. Nu står en tallrik med mat bredvid mig och jag är glupsk och ivrig att trycka i mig allt. Har inte ätit ordentligt sen i morse. Har haft en dag bara för mig själv och det har varit så skönt!

Gick på boxningpass på 1,5h som jag alltid gör på söndagar och det finns nog ta mig sjutton ingen härligare känsla än den när jag kör slut på mig själv så att musklerna skakar och jag svettas som om jag har en vattenkran i pannan. Kände mig så himla stark idag och handleden gjorde inte det minsta ont, mina tre missade pass har gjort mig gott. Kom hem och tog en skön varm dusch och knattade runt i min gosiga morgonrock en stund innan jag trädde i mina myskläder. Så himla skönt att vara redo för sängen tidigt. Har slängt ihop mig en stoooooor tallrik med sagolik mat och ska nu avnjuta en film och njuta av att det fortfarande är söndag.

Allmänt

Kommentera

17 Mar

01:32

Maaat

0kommentarer

Gårdagskvällen spenderades hemma hos Jessica med Marie, massa tjöt och massa ätande. Så himla mysigt! Jag körde Marie till bussen runt midnatt och åkte tillbaka för att sova hos Jessica. Hennes värdfamilj kom hem, lagom berusade och vi stannade uppe och tjötade till efter 2. Eller jag gjorde, Jessica stannade uppe en stund till och jag gick och la mig.

Vaknade av skrikande och tjoande barn vid nio, där rök min sovmorgon. Låg och höll för öronen och försökte somna om och lyckades tillslut. Istället väcks jag av att mina barns pappa skickar ett sms om att han behöver bilen... Morr, klockan är tio, det är helg och jag vill sova men nejdå. Jag kliver motvilligt upp och kör hem, butter som attans lägger jag bilnyckeln på köksbänken. Han har en egen bil, varför var han tvungen att ta vår bil? Just då skickar han ett sms och säger att han inte behöver bilen när jag redan hunnit ta mig hem... ÅÅÅÅÅÅÅÅH så irriterande.

Resten av dagen har i alla fall varit fin. Efter en kort morgonpromenad med Molly i det tråkiga vädret begav jag mig till gymmet och svettades en stund. Himla skönt. Jessica och jag åkte in till st Pauls och gick på Borough Food Market, tror den heter så. SÅ HIMLA MYSIGT! Jag som älskar mat, gick runt och provsmakade allt jag kunde komma över och köpte med mig en jätte god cheddarost hem. När vi gick ifrån marknaden hade det slutat regna och solen bestämde sig för att kika fram medans vi promenerade längst med Themsen under alla broar. Vi har verkligen gått hela dagen, säkert över en mil.

Nu sitter jag hemma hos familj nummer två och är barnvakt. Har ätit middag och gottar mig nu med päron, osten jag köpte idag, nötter och te. Vet inte exakt hur länge det blir men mig går det ingen nöd på. Familjen är så himla goa så jag ställer så gärna upp även fast att det var kort varsel.

Läskar er med bilder ifrån dagens äventyr!

Mitt tappra försök att göra nyttigt snacks igår. Gick lite sisådär men det gick ner ändå. Snickersvariant och hallon/nötbollar rullade i kokos.

Shakespear Globe

Bridget Jones lägenhet och restaurangen där fighten var.

Allmänt

Kommentera

15 Mar

08:53

Trevlig fredagsmorgon och oroväckande barn

0kommentarer

Åh imorgon är det fredag, jag kan sova femton minuter extra tänkte jag glatt för mig själv innan jag drev iväg och somnade innan tio. Var själv med barnen hela dagen och hade hemlagade hamburgare till middag, Mary dubbade mig till världens bästa nanny och sen fick dem dina vaniljbullar till pudding mormor. Jag måste nog be om receptet till dem, barnen är stormförtjusta i dem!

I alla fulla fall, först vaknar jag vid ett av att Molly sitter nedanför min säng och gnäller.. Förstår inte varför hon inte bara hoppar upp och lägger sig. Nejdå hon måste väcka mig först. Ser något mörkt på mattan men är på tok för trött för att bry mig mitt i natten. Hade ställt alarmet på 7.20, klockan sju hör jag barnen ropa mitt namn och knatta upp för trappan "Moooaa, Moooooa".. Så ingen sovmorgon här inte. Den mörka fläcken jag sett på mattan var fortfarande där, Molly har varit så vänlig och spytt tre gånger på min ljusa heltäckningsmatta... TACK MOLLY!

Har ett förevigat minne på mattan.. Så god fredagsmorgon allesammans!

Något annat som jag vill ta upp denna morgon medans jag fortfarande minns det är att jag tycker att det är förbaskat tragiskt att barn tar efter vuxna. Förstå mig rätt nu men både Arthur och Mary pratar på om "jag brukade ha ett sexpack men nu är jag fet", "jag kan inte ha det här på mig, det får mig att se tjock ut" och det skrämmer mig. Också att Mary tar hundrafemtioelva år på sig för att välja kläder för hon undrar vad andra ska tycka. Jag vet inte hur ni känner men jag tycker att detta är skrämmande, vad tycker ni?

Jag ska nu ta ett av barnen till skolan, det är red nose day idag. Tror det har med välgörenhet att göra så man bör bära något rött plagg. Sen blir det gymmet en sväng innan jag ska vara hos den andra familjen 2.30 till 7.30 SEN är det helg för mig! Ska hem till Jessica och mysa!

Puss

Allmänt

Kommentera

12 Mar

12:21

Hundrafemtioelva bollar i luften

0kommentarer

Kom just tillbaka ifrån en härlig avslappnad helg med mina kära och kastas nu tillbaka in i verkligheten. Tanken var att jag skulle varit hos familj nummer 2 en stund idag men lillen är sjuk och är på sjukhuset, istället är väl tanken att jag ska dit imorgon, torsdag och fredag för att vara med H så att mamma E kan pyssla om lilleman.

"Bra att veta att du är tillgänglig imorgon och på torsdag säger E". Mat kommer in i huset och ropar efter mig när jag är på mitt rum och packar gymväskan. "Jag har ett viktigt jobb till dig".. Har gett honom bekräftelse tidigare att jag kan hjälpa till ibland. Usch så fixerad man är vid att skrapa ihop extrapengar.. Så nu ska jag förmodligen på ett möte i Notting Hill imorgon runt 12. Beroende på hur länge det håller på ska jag kanske till familj nr 2 efter det, sen hem och jobba hemma..

Nu ställer jag mig själv frågan, hur har jag tänkt att det här ska gå ihop? Jag vill ständigt vara alla till lags, hjälpa och underlätta och har svårt för att säga nej. Å andra sidan kan jag inte dela mig själv på hälften heller. Jag får göra så gott jag kan, mer kan jag inte göra.

Allt gott som jag gör för alla andra kommer jag få tillbaka, karma.

Det är fruktansvärt kallt idag, blåser som attans. Hade bara vinden hållit sig borta och gett sjutton i att slita tag i allt så hade det ändå varit okej men nejdå så gott ska det inte få vara. Är nu på väg mot Hammersmith för att strosa runt lite innan träningen börjar 12.30

Ha en fin fortsatt dag alles!

Kommentera

11 Mar

19:27

Världens finaste familj

1kommentarer

Jag har haft en nästan alldeles för bra helg. Jag flög hem till Stockholm, till mina kära kära familjemedlemmar. Jag kom ut till LHR lite för tidigt på torsdagkväll men det var skönt då jag kunde slappna av och strosa runt, slå mig ner och äta soppa och kika vidare. Fick inte med mig något till mig själv men köpte något till alla andra, det är ju så mysigt att få skämma bort dem man älskar eller hur.

Jag anlände runt midnatt till Arlanda, från det att planet landade och jag var ute i "anländande-salen" tog det inte mer än 15 minuter och då hann jag gå på toa också! Ba är ett så himla bra flygbolag (tips). Fick syn på mamma och kände hur jag sprudlade av lycka, hon såg inte att det var jag först. Men hon sken upp när jag kallade hennes namn och vi var äntligen tillsammans igen. Morfar väntade i bilen utanför och Filip var hemma med mormor. Hemma väntade varma välbekanta ansikten och det var så skönt att kunna pusta ut och äntligen ändligen vara hemma igen. Det blev lite struntprat och te innan sängen kallade.

På fredagen åt vi en god gemensam frukost, något som aldrig händer här. Jag äter alltid min frukost ensam, det är så det är som au pair. Därför var alla gemensamma stunder denna helg så magiska. Frukost, promenader, middagar, kortspel, mys i soffan, ALLT! Vi åkte hem till kusinerna på fredagskvällen där det bjöds på tacos och glass, lördagen firade vi Hanna, massa god mat och en fantastisk kväll med min familj. Det finns nog inte många familjer som är så tajta som vi. Morfar och jag dansade runt, mamma och moster buggar för fullt, Hannas kamrater har tehuva på huvudet, morbror plojsar som alltid och så vidare. Alla spelar ut och bjuder på sig själva och rummet bara sprudlar av lycka och kärlek, atmosfären är fantastisk. Det fälldes några tårar på kvällen när jag insåg att dagen efter var det dags för mig att åka igen.. Det är farligt att åka hem, det blir så tufft att åka tillbaka till London.

Söndagen var slapp och skön, frukost, kortspel, morfars rulltårta, promenad och sen kom resterande del av familjen hem till mormor och morfar på middag, en sista måltid att avnjuta tillsammans.

Tiden går så fort, helgen gick fort men våren kommer också gå fort och det dröjer inte länge innan vi ses igen. Det var riktigt tufft att åka tillbaka. Mamma strök mig över ryggen i bilen mot flygplatsen och höll min hand, den andra handen höll morfar i. Bara sådana beröringar kommer dröja så länge innan jag får känna igen. Idag har både jag och mormor gråtit, nu får vi väl ge oss mormor. Vi kan inte sitta här och böla hela tiden, vi ses ju snart igen. Så länge får vi minnas vår fina helg och blicka framåt.

Jag kom hem sent och somnade inte förens runt ett och vaknade som ett ufo idag. Men en glad familj väntade på mig och ett varmt välkomnande. Åkte från ett soligt Stockholm till ett snöigt och blåsigt London, uscha...

Jag ska nu blicka framåt för jag har fått den mest kärleksfulla och finaste 20års presenten jag någonsin kunnat önska mig. 28 juni 2010 - festival, 28 juni 2011 - festival, 28 juni 2012 Mallorca, har inte firat min födelsedag med familjen på tre år. Allt lyckas alltid hända just över det datumet. Jag har undrat och velat över hur det ska bli detta år. Jag vill vara med min familj när jag fyller 20, HELA familjen med alla inräknade. Vad tror ni inte då att min familj gör? Jo hela tjocka bunten kommer hit för att vara med mig på min dag. Hela familjen på tio personer kommer hit för min skull, jag blev så emotionell. Det är verkligen det bästa jag någonsin kunnat få.

Jag älskar er till universums slut och tillbaka (och universum har inget slut)

Allmänt

Kommentera

06 Mar

23:03

Ett emotionellt samtal

0kommentarer

Idag är det kusin Hannas 20års dag, HURRA HURRA HURRA!

Imorgon flyger jag till Sthlm, det känns så overkligt. Sanningen lär inte slå mig förens jag ser mina älskade på Arlanda och får hålla dem i mina armar. Jag ska ta vara på varenda gyllende minut som vi har tillsammans!

Minna sa just "I really Think you should stay, why don't you stay another year?"

Vad svarar man på det? Att jag vill åka hem till mina nära och kära, att mitt liv börjar nu och jag vill ut i världen på egen hand. Jag är vuxen nu.. Det är dags. Hur säger man det så att det låter rätt?

Istället blev det "Well, I have friends and family at home and I might start studying again"..

"You're really going to miss us, you know that".. Säger hon med ett leende på läpparna, skämtsamt men hoppfyllt. "Yes I know, I'm going to miss you guys so badly!" Jag älskar ju er så himla mycket! Minna du är som en nära vän och extra mamma, Arthur och Mary är som mina småsyskon som jag aldrig haft. Ni är min andra familj. Jag känner mig inte som en anställd, jag är som en medlem i familjen Fry/Whitley.

"When will you go?" Hon ser undrande ut...

"Sometime in july, I haven't thought that far yet"... JO DET HAR JAG! Varför är det så svårt att säga som det är? Jag vill inte såra dem jag älskar.

Marie som driver SweCon (agenturen) har skickat mail där hon råder Minna och andra familjer med au-pairer som åker till sommaren att börja intervjua nya tjejer och killar.

"What did you reply?" Frågar jag nyfiket

"No, because Moa is going to stay".

Åååååhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh alla ber mig att stanna. Artie verkligen bönar och ber, I love him so much. Men ett år som au-pair är nog för mig. Sen vill jag vara självständig, resa, kanske studera och jobba. Leva ett eget liv. Ett liv där nya utmaningar lurar bakom varje vrå i väntan på att bli antagna. Viljan gör dig kapabel står det inristat i bläck på min arm, allt du vill kan bli verklighet.

En kort emotionell stund varade i köket ikväll. God natt mina vänner xx

Allmänt

Kommentera

04 Mar

16:17

Dålig start på en ny vecka!

0kommentarer

Igår hade jag en riktigt bra dag. Vaknade av att Minna ropade att hon skulle bege sig för att hämta Artie, en minut senare ringer mitt alarm. Det var söndag och jag skulle ta med mig Mary till Brick Lane.

Det var soligt, varmt och båda två var på härligt humör. Mary tog mig i handen och sa "vilken tur vi har som har dig". Åh mina underbara barn. Det var riktigt mysigt att ta en liten utflykt med bara Mary, hon är så fin och duktig. Det blev en kort visit då det tog lite längre tid än planerat att komma dit pga. tunnelbane-fix som alltid. Jag behövde handla in två grejor, den ena visste jag vart den fanns och det andra hade jag ingen aning. Det var snabba puckar, problemet var bara att söta Mary ville stanna varenda gång hon såg ett bord med smycken på, och det är ju förståeligt att hon vill titta. Det blev bara lite stressigt men vi båda åkte nöjda där ifrån. Jag hittade vad jag skulle ha och Mary fick med sig ett halsband och en tavla. Hon är duktig på att göra affärer, eftersom att hon var konstnärens yngsta kund någonsin fick hon £5 rabatt. Snällt.

Mary var nöjd som attans när vi rörde oss hemåt och var tacksam för att jag tagit med henne och låtit henne köpa grejer. Vi skulle möta upp Minna och Artie i Notting Hill där dem skulle åka vidare mot lunch i Victoria. Mary och jag anlände lite tidigare så vi slog oss ner på McDonalds och tog en kaffe/varm choklad. När Mary blivit upplockad vandrade jag vidare hemåt. Svidade om och gick på boxning. Det var ett tuffare pass än vad jag upplevt förut, min högerhand kändes inte bra alls, handleden var öm och lillfingret skevt. Jag kunde därför inte ge allt som jag hade att ge, jag hade så mycket mer kraft och aggression att få ut än vad jag kunde ge. Förhoppningsvis hinner handen reparera sig nu under tiden jag är borta så att jag kan komma tillbaka stark nästa vecka.

På eftermiddagen åkte jag hem till fina Marie för lite umgänge. Pratade strunt, åt fruktsallad och kollade på film. Helt perfekt lugnt avslut på en fin helg.

Dagens start var dock inte lika fin. Vaknade upp trött och eländig, kom försent till Arties skola efter att ha varit fast i en bilkö som rörde sig i snigelfart. Trafiken idag har varit katastrofal. Efter att ha släppt av honom klarade jag av att springa lite med Molly längst med floden, har upptäckt att trots mina dumma benhinnor funkar det ganska bra att springa på ojämnt underlag vilket gjorde mig väldigt glad. Mitt inne i mina tankar ringer Minna och säger att Artie har lämnat två meddelanden om att han inte har sin vetenskapsbok eller sina benskydd till eftermiddagens match. Jag tar en sista runda med Molly och sätter mig i bilen för att åka tillbaka och hämta det. Det är totalstopp i trafiken och jag kommer ingenstans.

Klockan är 9.45 och jag är fortfarande fast och har inte ens passerat trafikljusen. Jag slutar vanligtvis vid tio men det fanns inte en chans att jag kunde göra det idag. Jag behövde handla, kopiera en nyckel och ge till fastighetsmäklaren och hinna hem och äta och åka tillbaka till skolan och lämna sakerna. Jag ringde mamma för att få ur mig min frustration, tack mamma för att du står ut att lyssna på mitt beklagande.

Jag satt fast i bilen i över en timma, åkte in till affären och fick med mig tre tunga kassar ut. Hem, packa upp, snabbt slänga ihop något ätbart, koka kaffe och tillbaka in i bilen. Trafiken flyter nu på bra och jag tänker ta mig en sipp kaffe. Locket på termosmuggen sitter snett och jag ska till att rätta till det när jag spiller hela muggen med skållhett kaffe över mig själv. Där sitter jag i en bilkö, fastspänd och kan inte göra någonting. Det enda jag får ur mig är skrik av smärta. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag känner mig så förstörd. Det finns inte en chans att jag kan svänga åt sidan för att göra någonting åt det heller så jag får sitta där i bilen och fortsätta köra mot skolan med en höft som bränner som sjutton och gråta av ilska och smärta. Återigen ringer jag mamma och beklagar mig för min fruktansvärt dåliga morgon.

På skolan får jag efter att ha lämnat sakerna låna toaletten för att badda mitt sår. Blöter ner lite papper och lägger emot och sätter mig i bilen igen, det varar i ca 2 minuter sen svider det igen. Trafiken hem flöt på bra, fick parkera sju helsikes långt upp på gatan och kånka på tre tunga matkassar, min egen väska, kaffe och en envis hund. Aaaarrrhhgggghhhhh Åh jag var så frustrerad..

Har nu varit på apoteket och fått kompresser för brännsår och en kylande salva. Det känns så mycket bättre. Dem var även snälla och beställde lite mer saker som jag ska hämta i eftermiddag, då jag insåg att jag behöver två brännsårs kompresser för att täcka hela området och gigantiska plåster för att få det för att sitta fast. Dem var otroligt snälla och hjälpsamma.

Minna ringde och hade fått mitt meddelande och frågade oroligt om jag var okej och bad mig att ta det lugnt idag. Hon hade själv haft en knepig start på dagen med en olycka på cykeln och en kjol som sprack. Det är inte våran lyckodag idag.

Men solen skiner, jag har fått lindring och jag ska nu fixa något att äta för att sen ta en promenad med Molly innan det är dags att hämta Mary ifrån skolan.

Hoppas ni andra har en fin dag! Cheers

Allmänt

Kommentera

03 Mar

00:08

Nedräkning

0kommentarer

Nedräkningen har börjat, om fem dagar återser jag min älskade familj i estockholmo' WOOOHOOOOOOOOO (springer runt som Ronja rövardotter och tjuter av glädjerop)... Kanske inte.. Men i sinnet mina vänner.

Idag, ikväll, är det lördag, igår var det fredag. Jag som älskar att vara impulsiv tröttnade på mitt hår som var halvlångt och skittrist.. Så ehm jag gick och klippte av att! Hu så skönt det är!

Stylisten satte först upp håret mitt på hjässan och klippte runt om, fönade in det med en rundborste och plattade in med en plattång... Jag fick bokstavligt talat panik... JAG SÅG UT SOM EN SVAMP! Vad i hela friden hade jag gjort... Olyckan lyste i mitt ansikte men jag hade inte mage att säga något, och hon i princip ryckte hår ur min nacke för att det skulle se naturligare ut? Hm... Jag kände mig i vilket fall väldigt olycklig och trodde att jag gjort ett stort misstag men sen tjoff så släppte hon ner håret som varit uppsatt och genast blev det bra! TACK OCH LOV

Jag har aldrig tidigare haft såhär kort hår, men det är skönt. Knepigt är bara att man måste styla det hela tiden, jag är inte van vid det, men det ska nog gå. Det är nu rakat runt sidorna och långt uppe, den typiska frisyren just nu skulle man väl kunna kalla det. Har aldrig trott innan att jag skulle passa i det, men det är helt okej. PLUS håret växer alltid ut om det skulle vara för tjaskigt.

Jag var hos fam n2 för en andra gång denna vecka, blev bjuden på teparty av Ho, la pussel och njöt i fulla drag. Var oerhört trött i brist av sömn men det var gosigt med barnen. Vi gick till parken och busade, eller barnen sprang omkring, jag och E tog det lite lugnare. Det gungades, klättrades och åktes rutschkana, lille He kiknade av skratt när vi svischade ner för rutschkanan, hu så han skrattade. Där åkte vi alla tre, storasyster, lillebror och jag. Det måste sett roligt ut. Jag var kvar tills efter kvällsbadet för att komma in i rutin. Vi hann också med lite mer bus och skratt innan det var dags för mig att gå hem och göra helg även jag.

Det blev en lugn fredagskväll hemma i soffan med Jasmine, frukt och popcorn och dålig humor-tv. En perfekt lat start på helgen. Idag blev det en kort morgonpromenad med Molly, en sväng till gymmet för att svettas och sen mot South Kensington och National History museum. Vi kom fram till det igår att vi hittar på alldeles för lite saker, vi måste bli mer äventyrliga och nyfikna. Jag har väntat på värmen sen ska jag banne mig ut och upptäcka varenda hörn av London! Nästan i alla fall.. Så idag började vi med museum, peta på saker som man inte får peta på. Himlans trevligt och häftigt. Jäklar vad dinosaurierna var stora, blåvalen är GIGANTISK och en elefant är baotastor och en giraff har sjuuuuuuukt långa ben... Vi lärde oss också om samlag, foster, hjärnkapacitet och morrade mot en och annan brunbjörn.

Efter det besöket förtjänade vi en god lunch, sen bar det av hem mot Shepherds Bush.

Jag har nu ätit en god snabbmiddag med mig själv bestående av rostade grönsaker och chorizo (CHORIZO MAMMA!!) Jag levde i princip på chorizo under sista året i gymnasiet, hade glömt bort hur gott det är. Har tagit en skön varm dusch och ska nu gosa ner mig i sängen och äntligen kolla på Les Misérables. Imorgon väntar Brick Lane med lilltösen Mary och sen boxning och lite sista fix å trix inför Stockholm.

God lördagskväll allesammans!