moarorstrom

Haft den mest fantastiska och underbara helgen med min fantastiska mamma.

I torsdags åkte jag till Heathrow terminal 5 för att möta upp min mor. Planet skulle anlända 21.15, där stod jag vid skylten som sa "Arrivals" och väntade i vad som kändes som en evighet. Definitivt den längsta väntan i hela mitt liv, stod där otålig och spärrade ögonen mot dörren i hopp om att få syn på min snygga blonda mor.

Cirka 45 minuter efter att planet landat, runt klockan 10 såg jag henne. Lyckan brusade upp i hela kroppen och jag sprang. Där stod jag plötsligt med henne i mina armar, först trodde jag inte att jag skulle gråta men jag blev så överväldigad av kärlek och känslor så tårarna kom ändå. Jag var så lycklig, ÄNTLIGEN VAR HON HÄR!

Det var så overkligt på något vis.

 

Vi åkte hem och jag fick visa henne huset och hon fick träffa Molly. Vi åt kex och ost och drack vin. Satt i soffan och bara pratade och njöt av varandras närvaro.

Under helgens gång har vi varit på afternoon tea, mängder utav te och gott tilltugg. Socker, socker, socker. Jag överraskade mamma med biljetter till Les Miserables under fredagen, hon blev jätteglad och jag var minst lika förväntansfull, vi båda älskar sådant. 

Musikalen var över föväntningar, det var magiskt. Fantastiskt

Vilka röster, vilka kulisser, vilket skådespeleri, vilken musik. Allt var så otroligt bra. Verkligen once in a lifetime upplevelse!

Vi har ätit på jättegoda restauranger, italienskt, grekiskt och Jamie Olivers. Vi har verkligens lyckats välja bra ställen. Ibland händer det att man handlar på halvdana ställen men alla har verkligen haft jättegod mat och trevlig personal. Mamma har upptäckt Primark och Brick lane.

Allt har bara varit så himla mysigt! Min älskade mamma, god mat, shopping, musikal, sockerbomber.

 

Hon fick även träffa barnen vilket kändes bra. Vi hade lite mysfaktor alla tillsammans igår kväll framför brasan. 

Under dessa dagar har jag blivit så bortskämd. Eller det känns i alla fall så, här är det annars ingen som pysslar om mig. Bara jag som pysslar om alla andra. 

Därför har det varit en så overklig känsla att krypa upp i mammas famn på kvällen och få känna mig som det lilla barn jag är medans mamma strykt mig i håret och pussat mitt ansikte. Börjar gråta nu när jag tänker på det, av kärlek inte sorg. Av längtan.

 

Idag har jag gråtit i princip hela dagen, innan vi åkte till flygplatsen, på flygplatsen, på väg hem från flygplatsen och här hemma. Är överemotionell just nu, börjar gråta för minsta lilla och jag har sådan huvudvärk av allt gråtande. Vi får träffas snart igen, det är inte långt till den 20:e december. Tror bara att det är jobbigt nu när vi har haft det så bra bara hon och jag. Fått rå om varandra. Måste nu vänja mig vid att mamma inte är här igen.

Jag kommer över det, vi ses ju snart.

Jag kommer att leva på detta länge, mamma jag älskar dig du är bäst! All kärlek till dig