Tiden går så fort, imorgon är det redan måndag, snart onsdag och då har det gått en vecka sen jag kom.
Men hu så jag trivs, familjen är fantastisk, området är toppen, LONDON ÄR UNDERBART!
Saknar såklart alla nära och kära hemma, om dem ändå kunde komma hit och uppleva allt detta med mig!
 
Idag har jag vandrat runt på Westfield i princip hela dagen. Dem har så himla bra öppettider här, igår var det öppet till 22pm och idag till 9pm på en söndag. I think awesome is the right word to describe it!
Så idag har jag spenderat pengar, födelsedagspresenter, fika och ett par jeans, ett skärp och en tröja till mig själv.
 
Imorgon ska jag upp vid 7:30pm för att ta morgonrundan med Molly, tänkte försöka springa. Har blivit för lite motion sen jag kom hit. Efter det är det tänkt att jag och barnen ska besöka The British Museum, kommer nog bli kalas-kul! Tror både jag och barnen kommer uppskatta det. Är barnvakt imorgonkväll och på tisdag börjar barnen i skolan, kommer blir skönt att få en rutin på det hela.
 
Ska försöka se på The Holiday, IGEN. Sen sooova. Är så trött och mina hälar har stora blåsor... Men vad gör man inte för att gå in dem nya skorna?
 
ps. tack fina fantastiska Malin (Marlyn, Marlene) för en fantastisk helg! Du är toppen! :*
 
Night! Xoxo
 







Haft en så sjukt bra helg!
I fredags åkte jag till Streatham Hill för att äntligen möta upp min Malin! Var lite om och men att ta mig dit, var tvungen att ta overground'en mot Clapham Junction och byta tåg mot Sutton eller London Bridge. Det skulle gå ett tåg mot Sutton ca 5 min senare, bra tänkte jag! Men nädå för den gick inte mot Streatham HIll utan mot Streatham Common vilket inte är samma sak berättade Malin.. Attans. 
Så jag fick kliva av vid Balham och ta ett nytt tåg därifrån mot Streatham Hill. Tillslut efter ca 45 min totalt, kom jag fram och där stod hon och väntade på mig min fina Malin! Bonus är att det bara kostar 1,60 pound , det är ca 18kr vilket jag tycker är ganska billigt.
 
Det blev skräpmat på Subway, chicken teriaki (eller hur det nu än stavas) är såååå gott.
Vi bäddade upp ganska tidigt och kröp ner för att kolla på The Holiday men jag somnade efter ca 20 minuter så.. haha.
Vi vaknade upp runt 9 tror jag, Malin hade en jobb-intervju vid 12pm på French Connection, en klädbutik på Kingsroad. Kingsroad är en shoppinggata lite mindre än Oxford i centrala London. Vi åt frukost, gjorde oss i ordning och gick mot bussen. Det tog ca 50 minuter att åka, vi kom liiiite sent, typ 5 minuter men det var inga problem. Malin gick ner för att ha sin intervju medans jag stannade kvar uppe och kikade runt och pratade med en jätte trevlig tjej vid namn Laura. Malin kom upp och vi gick vidare mot Frozen Yoghurt, SÅ *PIIIIIP* GOTT! Det är som mjukglass fast det är yoghurt. Så får man välja själv vad man vill ha på, jätte massa mega gott. Jag hade honung, mandel, kokosflingor och färska blåbär. NOM NOM
 
Vi lyckades även springa in i en liten matmarknad som tydligen äger rum där varje lördag. GREAT! 
Dem hade alla möjligamatgrejer från olika kulturer, cupcakes och rawfood. Ostar och burgare. Så himlans gott. Det fanns smakprover nästan överallt så vi gick glatt omkring och mumsade i oss. Köpte med mig 150g färsk parmesan till Minna eftersom att jag vet att hon är väldigt förtjust i det.
 
Efter marknaden åkte vi tillbaka till Malins crib (yeah) efter att ha frågat Minna om det var okej om Malin fick sova över. Hon bekräftade det med att det var okej att Malin är välkommen när hon vill, vilket känns jättebra.
 
På tåget på väg tillbaka mot Shepherd's Bush fick Malin ett samtal från klädbutiken, häpna och hör. HON FICK JOBBET! Är hon inte fantastisk vår allas goa Malin. Så igår kväll gick vi ut och firade med en god matbit på en italiensk restaurang vid Westfield, första gången på riktigt länge som jag drack ett glas vin. Jag köpte mig ett par aaaaas snygga platåskor. Vi passade också på att trycka i oss lite dessert på Ca'puccino, chokladbrownie med teramisu smaksatt grädde och en kopp Expresso Americano till det. Malin tog pannacotta med färska bär och en latte.
 
Det blev en tidig kväll och vi försökte kolla  på The Holiday igen, jag somnade tidigare än i fredags. Attans.
Idag har vi varit på morgonpromenad med Molly i parken. Snart ska vi bege oss mot Westfield återigen för lite mys!
 
XoXo
 























































 
 
Okej idag är det fredag. Lustigt det känns att skriva på svenska.
 
Igår var första riktiga dagen här. Dagen började med en morgonpromenad med Molly, familjens hund. I området finns det en 'dogwalker' som kallas TJ, vet inte vad hon heter egentligen så TJ är hennes namn. Minna (mamman) hade ordnat så jag och TJ skulle ses vid 8:15am vid en tennisbana här i närheten. TJ visade mig en jättebra promenadrunda som jag kan gå varje morgon med Molly, den tar ca 2h med hund. Den leder till en jättestor park, verkligen jäääääättestor som är fantastisk att rasta hundarna vid. Tror den heter Warmwood eller något liknande. Där finns massor utav hundar som spinger lösa. Föreställ er en film med skuttande lyckliga hundar, så är det.
 
TJ är en riktig hundkännare, hon kan allt om hundar och så är hon väldigt trevlig och pratglad. Efter igår gick Minna ut på stan och jag och barnens kusin som också heter Minna men vi kallar henne Mins var hemma med barnen. Arthur hade en kompis på besök. Jag skulle göra carbonara men det var inte uppskattat hos barnen, dem är vana vid att ha ägg, ost och massa smör i deras vilket jag inte är van vid. Jag har cremé fraische i min. Men men, jag och Mins åt glatt. Så barnen åt skinkmackor. 
 
Idag började dagen likadant med en långpromenad på 6km med Molly och TJ och alla dem andra vovvarna. Molly var sååå lycklig där hon sprang och busade och det var så roligt att se. Hon har sovit i flera timmar nu sen vi kom hem. Mary och Minna hade åkt när jag kom tillbaka, Mary har gymnastic camp denna vecka och Minna jobbar. Så det var bara Arthur och Mins hemma. Jag gjorde i ordning pannkakor till frukost och Arthur blev jätteglad. Han proppade i sig hela 6 stycken! Haha. 
 
Nu har Mins åkt hem igen och Arthur och jag hade lite egen tid. Vi spelade fotboll i parken, och så har vi gjort fruktsallad. Idag har han öppnat upp sig mer vilket är roligt, han skulle rida på min rygg och axlar och så har vi spelat xbox vilket jag är fruktansvärt dålig på. Fifa och Halo.. jag förlorar varje gång. Dock så vann jag när vi spelade pingis på bakgården! Yaaaaaaaayyy!
 
Så idag har det varit mysigt, känns som att jag kommit närmre alla vilket är jättekul. Och igår fick jag höra både från TJ och Arthur att jag pratar väldigt bra engelska och har en bra engelsk accent. Vilket är jätteroligt att höra.
 
Juste! Igår träffade jag också en annan Au Pair på Westfield, en jättestor galleria med 300(!!!!???) butiker med en storlek på 30 fotbollsplaner, det är enormt! Det var trevligt, passade också på att införskaffa mig en kalender.
 
Barnen har hängt på mig i princip hela eftermiddagen och jag måste ropa "stop" eller "timeout" för att dem ska släppa mig, haha det kan bli lite jobbigt med två små barn hängandes i halsen när man sysslar med annat. Haha. Men jag avgudar dem. Dem är så artiga, hjälpsamma och goa. Det är också roligt att dem är så öppna med att jag är ny här men ändå känner sig så bekväma och trygga i min närvaro. Så det är svårt att säga nej när Artie tjatar på mig om att spela Halo.. haha, gosh I'm so bad at it!
 
Ikväll ska jag äntligen få träffa MALIN!!! Vi ska ha en liten övernattning och imorgon ska vi utforska London. Ser verkligen fram emot det!
 
Xoxo
Har tillslut landat i London, och nu är jag så övertrött så det blir inget långt inlägg.
Det blev jobbigt att säga hejdå på arlanda. När mamma står och viskar i mitt öra hur underbar och fantastisk jag är och vilket äventyr jag kommer ha samtidigt som hon kramar mig hårt och uttrycker hur mycket hon älskar mig, då är det svårt att hålla tillbaka tårarna. Det var först då jag insåg att jag snart skulle kliva på ett plan, helt själv och det kommer dröja länge innan jag återser dem igen.
Nu är jag här och familjen är hur goa och avslappnade som helst Det är ovant att känna att man faktiskt är tvungen att prata engelska såhär, haha. Kommer på mig själv med att tappa småord hela tiden men jag kommer in i det. Jag har packat upp mina saker och nu ska jag sova. Ska upp tidigt imorgon och gå ut med Molly (hunden) Sen ska Min' visa mig runt lite, gullig tjej! 
Sov gott Sverige! Xoxo
 





 
 
Sista kvällen med familjen. Mamma och bror har kommit upp till huvudstaden för att kunna vinka av mig vid Arlanda imorgon. Känns fortfarande inte som att jag ska åka. This is it. Oh my, det känns inte som verklighet. 
Ikväll har vi varit hos moster, morbror och kusiner och ätit gott, min mage är tripple size, måste sluta äta för mycket. Slutar alltid med palt-mage. 
 
Sitter nu på soffan som har varit min säng under dessa dagar och ska snart krypa ner. Imorgon ska jag packa om det sista och ta mig ut på en joggingrunda. Blev en idag med men shit så dålig kondition jag har, ingen löpare jag inte. 3km blev det i alla fall och det är helt okej för att vara mig. Skulle vilja hitta något spår med grus eller spån här men det lär jag nog inte finna, asfalt gör så ont i knäna och stegen blir inte lika mjuka. 
Dags att kyssa kudden. Sov gott Sverige!
 

























En anonym läsare kommenterade på min blogg och syftade på att jag viker ut mig och borde ta en direkt bild på mina bröst istället. Jag vet inte varför denna person tog så illa vid sig eller varför personen inte vågar stå för sina åsikter och nämner sig som anonym. Jag står för det jag lägger upp på min blogg.
 
Detta är ett väldigt intressant samtalsämne som jag tycker är viktigt att lägga fram. Vad klassas egentligen som porr/utvik och vad klassas som konst/mode. Jag själv tycker att detta är högst individuellt. Det som personen i fråga reagerat på vad jag tror är en bild där jag står i badrummet med ryggen mot kameran, man ser min nakna ryggtavla och en liten skymt av kontur till bröst. 
 
Jag tycker att kvinnokroppen är vacker naken, vi föddes nakna och har i århundraden blivit avbildade NAKNA. I vissa kulturer går man naken eller med endast ett skynke som täcker genitalierna. Hur man ser på det hurvida det är framlagt som sexistigt eller som något vackert beror nog på hur man presenterar det. 
 
Jag skulle kunna ställa upp som nakenmodell och jag skulle kunna plåtas naken för en tidning, inte slitz men som exempel Amelia. Vart vi än vänder oss idag så finns det nakna framför våra ögon, Amelia har haft artiklar "Kroppen vi ärvde" och "Size hero". Det är starkt, kvinnor som står för sina kroppar och inte har jag hört någon som öppnat den tidningen som har sagt "nej men usch så äckligt med bröst och kurvor!". Isabella Löwengrip (förmodligen inte rätt stavning) hade för ett tag sen en naken bild på sig själv som framsida på sin tidning "Egoboost" i protest mot idealet. Hon menar på att man ska älska sin kropp och jag tycker att hon är vacker och modig.
 
Att sedan stå i string och suga på en klubba eller bita sig i läppen lätt svankad i en säng i tidningen Slitz är en annan femma. I den tidningen får dem bilderna att framstå som utmanande.
 
Dessa bilder är ifrån konstvärden och modellbranschen. Hur ser ni på detta?
Jag tror såhär, hade jag varit modell eller bara råkat vara med i en artikel med samma bild så tvivlar jag på att det hade blivit uppståndelse. Men bara för att jag är en privatperson och ung tjej så är det inte acceptabelt. Jag solar toppless och jag är stolt över min kropp och jag är ta mig fan vacker naken!
 
 
Dessa är ifrån Slitz, och rätta mig om jag har fel men det är skillnad på hur man lägger fram en bild eller hur. Vill en man/kvinna posera i Slitz så är det upp till dem, ta exempelvis Sofia som dejtar prinsen. Hon gjorde ett utvik, inte är hon mindre värd eller ses som annorlunda för det. Det var hennes val, och det är inte vår ensak.
Det är också ett jobb, precis som att vara porrskådis är ett jobb. Sen kan jag tycka att porrbranschen är brutalt överdriven med silikon och utlösning i liter. Vem har inte sett en skymt av porr någon gång. Det kanske har hjälpt någon att lära känna sin kropp bättre eller hjälpt till i sexuella situationer.
Det är väl bra att det kan hjälpa folk.
Vill man sen inte ta del av det så behöver man inte.
 
Som bilderna här nedan vill inte jag minnas att jag fått mig själv att framstå, och om jag nu får dig "anonym" att reagera stötande så behöver du inte ta del av det. Men alla ser vi med olika ögon. Låt mig gärna veta din åsikt. 
 
OVER N' OUT MATE!
 
 
Satt uppe så sent igår så det hann inte bli något blogginlägg. Dagen bjöd på lite smått och gott, bilderna får beskriva dagen. Lagade brunch till momme & moffa, åkte till kusin som är snäll och tar lite saker till mig eftersom att jag inte får plats och hon ska till London i september, åkte till Vällingby och strosade runt, införskaffade mig lite nödvändigheter och dreglade över alla fina inredningsprylar som jag skulle vilja ha. Kläder må vara fint men inredningsdetaljer är så mycket bättre! Tror min stil syns ganska genomgående. Åkte till netonet med moffa och köpte en externhårddisk och en kameraväska. Väl hemma lagade jag middag, baconlindad köttfärslimpa med mangosalsa och currysås. Dagen avslutades med en runda kort, ett nytt spel som var väldigt roligt och jag lyckades vinna vilket gjorde det hela ännu roligare! hah
 
 
Hade tänkt ut och springa nu på morgonen strax efter att jag kommit upp men det blir inget av med det inte. Mormor och morfar är ute på ett ärende och jag måste passa för besök. Har försökt ringt för att avboka men får inget svar så jag agerar husvakt. Hoppas på att komma ut snart.
Vet ännu inte vad denna måndag har att bjuda på, det återstår att se,
 
 
 
 
 
Söndagkväll och tre dagar kvar. Herre jösses, tre ynka dagar sen är jag iväg.
Befinner mig just nu i Stockholm hos min fina familj, mycket har hänt som inte kommer att nämnas här.
 
Igår var jag och kusin ute på vift och jag fick med mig en kamera hem. Nikon J1, waah it's amazing!
Många fina bilder kommer det att bli!
 
Idag vart jag bortbjuden på middag hos mina fina kusiner och farbror m. fru. Himlans gott och väldans mysigt! Alltid lika roligt att träffa dem och bara vara. Underbart. Oj så jag kommer sakna alla mina nära och kära, eller det gör jag redan..
 
Muppbilder med nya kameran! Olé!
Försöker organisera någorlunda vad jag ska ha med mig, det går väl sådär. Har planerat att leva i klädhögar veckan ut så jag har reda på allt som ska med.
 
Tog mig en långpromenad och gjorde mig en stor brunch när jag kom hem, döhungrig efter att inte ätit sen jag klev upp och sen motion på det. 
Älskar att lyxa till det för mig själv!
Den fantastiska brunchen bestod av proteinpannkakor, blåbär/vanilj-te, finn crisps m. ost och tomat och en halv banan och jordgubbar! MUMS
Nu väntas jobb, näst sista dagen!
 
 
 
 
Idag tog jag mig en långpromenad upp längst med Allvaret och igenom Slottsskogen, så fruktansvärt skönt. Medans jag gick där, jag naturen och musik i öronen så slog det mig. Det kryper sakta men säkert fram mer och mer att snart, ja snart så är jag där. Jag har gett mig in på ett äventyr, något som jag kommer att ha med mig för resten av livet. Jag flyttar till London. Igår fick jag min familj, idag bokades flygbiljetten. Om exakt två veckor är jag bosatt i London. 
Jag flyttar till ett främmande land (har endast varit där under en weekend innan), jag ska leva med en familj jag inte känner och ta hand om deras hushåll och barn. Vad har jag gett mig in på?
Jag lämnar allt jag känner till här hemma i Sverige, mitt hem, min familj, mina vänner. Allt.
Nästa gång jag kommer hem är förhoppningsvis över jul för att sedan flyga 'hem' till London igen. 
Detta kommer bli roligt, och jag vet att jag kommer utvecklas och ha the time of my life där. 
Hur ska jag klara av att säga hejdå till alla. Så lite tid och så många farväl. 
 
Nu gäller det!
It's getting closer!
Har fått erbjudande ifrån en familj! Så himla härligt! Vill bara prata med den andra familjen en gång till för att se vad dem säger innan jag bestämmer mig. So excited! Två veckor kvar.. sen är jag long gone
 
En våg av behag sköljer genom kroppen. Har just haft ett samtal på skype med en potentiell värdfamilj i London. Mitt intryck är wow vilken härlig familj. Öppensinnade, lättsamma, roliga, ja jag kan rabbla på i en evighet.
Mamman i familjen skulle prata med två tjejer till, men hon ville ta ett beslut senast i morgon eftermiddag helst med tanke på att kommande au pair bör vara på plats i slutet av augusti. Så nu håller jag mina tummar och tår så får vi se hur det visar sig imorgon! :D
 
Can't believe that I'm going to be living in London less than a month from now. Amazing!
 
PUSS!
 
Har haft ett sådant fruktansvärt sötsug idag.. och igår. Jag kan inte sluta äta. Har bara ätit hela dagen, för att hålla mig sysselsatt. BAD IDEA! ... glass, chokladmuffins, nötter, yoghurt, middag... blaha blaha. Nä skärpning nu Moa!
Skulle varmt vilja rekomendera en fantastiskt bra film jag såg igår.
Den heter The music never stopped och handlar om en pappa som kämpar med att återfå kontakten med sin son Gabriel. Gabriel har haft en hjärntumör som hindrar honom från att skapa nya minnen. Genom musiken som fick dem att knyta an från början försöker pappan knyta band med garbriel, bland annat hos en musikteraput. 
 
Se den! Den är himla bra!
 
Så himla glad just nu! Best thing just happend! Found out that MALIN FUKKIN* FLODMAN also lives in SW London! Det betyder att vi bor i samma område (ja London är stort). Vilken familj utav dem två alternativen som finns just nu, jag än väljer så är det inte längre än 30 min på cykel! OH MY GOD I'M SO HAPPY!!
 

Vi kunde likväl ha hamnat flera timmar ifrån varandra! Känns tryggt att ha någon bekant där, som en pelare i stormen. Tänk så ofta vi kommer att kunna ses! Lyyyycka!
 
Ikväll ska jag sova tidigt, ska upp och träna innan jag ska prata med familjen 10:30am imorgon!
 
SÄMSTA KVALITEN MEN SÅHÄR LYCKLIG ÄR JAG! WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!
Oh mama..
Har nu varit i kontakt med två familjer. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, vilken familj väljer man? Båda verkar vara jätte härliga och båda har sina för och nackdelar.
 
What to do..
 
Jag vet varken ut eller in, sitter och skriver på en pros and cons lista tycker dock inte att jag blir något klokare. Jag ska prata med tidigare au-pairer och prata lite mer med familjerna. Gå efter magkänsla, ja men jag vet ju inte vad min mage säger? Den pratar något koreanskt språk som jag inte förstår mig på just nu..
 
Waaaaah, det som är pressande med detta är att i alla fall under denna vecka bör jag bestämma mig vart jag ska åka eftersom att båda familjerna vill ha mig där 1th or 2th of september eftersom att barnen börjar skolan ca en vecka senare.
 
Ena familjen är brittisk och den andra är svensk/brittisk. Åh jag orkar inte ens räkna upp alla pros and cons, ursäkta min fina mix av språk men jag börjar komma in i engelskan och då låter dem formuleringarna bättre! haha
 
Äeh jag blir inte så mycket klokare av att sitta här.. HEJA
 
Så här ser i alla fall husen ut, som jag kommer att bo i. Så ser dem i alla fall ut i det området.
För ca 2 veckor sedan bestämde jag mig. Jag ska bli au-pair i London i höst och vara borta minst ett år. Har funderat på saken jätte länge och velat fram och tillbaka men till sist kände jag ändå, för sjutton jag gör det! Så jag skickade in alla papper och dylikt och pratade med kvinnan som driver bolaget. Hur härlig som helst! Vi pratade i säkert en timma och jag kände mig så exalterad efteråt. 
 
Samma dag hör en familj av sig och vill prata så vi bokade in att vi skulle prata på skype idag. Får se om det blir något för vi skulle gjort det mellan 11.30pm/ 12.00pm svensk tid men .. ja här sitter jag utan något samtal.
 
Det fungerar som så att Marie (kvinnan som äger bolaget) skickar ut min ansökan till olika familjer, är dem intresserade och vill prata med mig så får jag även läsa deras application form för att få veta mer om dem innan vi pratar. So far är det bara en familj som skrivit, Marie sa att det är väldigt tyst på familjefronten denna vecka, förmodligen är dem flesta på semester.
 
Jag åker senast i September har jag tänkt mig. På den tiden hinner jag ordna med allt som ska göras, avsluta mobilabonnemang, försäkring, engelskt bank/kontantkort, planera packning osv. Måste även hinna säga hejdå till alla mina vänner och åka till Sthlm för att vara med familjen och besöka gamla skolan och säga hejdå till en viss lärare!
Jag kommer självklart komma tillbaka till Sverige för att hälsa på, i alla fall till jul.
 
Jag är så exalterad och det känns verkligen som att jag har gjort rätt val, det blir ett nytt kapitel i mitt liv. Ett nytt land, en ny kultur, åka till en familj jag inte känner. Kvar lämnar jag allt jag känner till, mitt liv, mina vänner och min familj. Men jag är redo för detta!
 
Uppdaterar när jag vet mer!
 
Det var länge sen jag skrev jag vet. Jag jobbar så pass mycket och så har jag haft dålig inspo vad jag ska skriva.
 
Idag var det dags för min vän att lämna mig. Han har varit dålig ett bra tag nu och för några dagar sen trodde jag att han skulle somna in men han var lika envis som mig och kämpade in i det sista, men han mådde inte bra. Jag är inte mer än människa, jag kunde inte se honom så skruttig. Jag älskar djur och har alltid varit en kär djurvän, några har sagt "det är ju bara en råtta". Må så vara att han 'bara är råtta' men han var min råtta, min gos. Han var keligare och tamare än mina katter, älskade lilla vän.
 
Så idag på morgonen var vi hos vetrinären som gav honom sömnmedel. Inte förens där började tårarna rinna på riktigt, så hemskt att se någon så liten vara så hjälplös och man kan inte göra mer. Han låg i min hand och tittade på mig med sin lilla tass runt mitt pekfinger, han andades häftigt och försökte säga ifrån till vetrinären när hon gav honom sprutan. Kanylen såg hemskt stor ut i jämförelse med honom. Han låg där medans jag strykte hans lilla ansikte in i det sista andetaget.
Nu sover han sött och träffar förhoppningsvis sin bror.
 
Buren står fortfarande kvar på rummet och påminner hemskt mycket om min lilla krabat, lugn och sorglig musik låter från spotify och här står jag och snyftar och gråter medans jag återberättar hans sista stund.
Får inte gråta nu, börjar jobba om 15 minuter.
 
Sov gott liten, <3
 
 
 
 
Trots att juni har varit en helt underbar månad med Malta, student, bal och Mallorca så har den även haft en skuggig sida i mitt universum.
Jag tänkte inte dra det långt och jag vill inte lägga min energi på det bara uttrycka mig lite.
Sanningen gör ont, men det som gör ännu mer ont är när sanningen undanhålls. Att ljuga är illa och man kan säga "jag vill inte ljuga därför säger jag detta". Nej du kanske inte ljuger men du säger ju inte sanningen heller.
Ni vet när man har känslan att något är fel, man ställer frågan om något är på tok men får till svar nej jag är inte den personen som skulle undanhålla.
Känslan finns fortfarande där, den där rysligt obehagliga känslan att något är fruktansvärt fel. Jag lägger min själ i det och försöker lösa det men får ingen respons. Jag åker bort på semester och har två underbara veckor. Under dessa två veckor kommer dem få ögonblicken när det bara är jag och mina tankar och genast funderar man och försöker hitta svaren.
När jag kommer hem får jag reda på att något varit på tok sen början av juni och jag har inte fått veta det, istället har jag gått och undrat över vad som är på tok, vad är det som har hänt?
Och sanningen gör ont, den gör så fruktansvärt ont..
"Men du klarar dig fint och hittar någon som förtjänar dig Moa. Finns hur många som helst som förtjänar dig! Du fixar det Moa och ha en fortsatt underbar sommar. Du har allt så du klarar dig, ha det underbart i fortsättningen och fortsätt lev. Hejdå Moa."

Efter detta sms tänkte jag i stort sett bara pucko. Klart jag klarar mig fint och kanske någon dag så hittar jag någon. Hur många som förtjänar mig är väl ändå min sak att avgöra och ja men visst ska jag ha en underbar sommar med dem som faktiskt bryr sig om mig. Att säga hejdå via sms, som förmodligen inte hade skett det heller om det inte vore så att jag hade hört av mig. Tror då att personen i fråga bara hade hoppats på att det skulle rinna ut i sanden.
Det är jobbigt när man öppnar sitt hjärta och hem för någon och sedan bemöts av en spark i magen. Det jobbigaste är när jag vet att jag måste släppa det trots dem starka känslorna jag bär på och jag inser att personen inte är värd mig för dennes ego. Dum som jag är föll jag pladask och trodde att det fanns något där men sanningen kom inte fram och usch så ont det gör.
Trots att jag ska klart och tydligt "är det något så vill jag att du berättar det" men icke.
Säg alltid vad ni känner och tänker på, det känns alltid bättre än om sanningen döljs och man lever i förnekelse.
Tack för ordet.
Man behöver inte vara Dalai lama för att berätta för folk att livet handlar om förändring.

DAGS FÖR FÖRÄNDRING detta inleds med uppdaterat självförtroende och ny frisyr