moarorstrom

Hej mina vänner. Solen skiner, himmeln är blå och här sitter jag och pillar på min tå. Nej det gör jag faktiskt inte alls men jag kunde ha gjort!

 

I cirka en veckas tid har jag känt av någon form av smärta kring mitt högra skulderblad, i förrgår var Jessica gullig och knådade med lite Deep heat salva och det kändes bättre för tillfället, har även sovit med värmekudde två nätter för att försöka mjuka upp. Igår korkad och envis som jag är bestämde jag mig för att gå till gymmet. Tränade självklart också rygg... "Så länge det inte gör ont så är det okej", tänkte jag. Efter ryggpasset skulle vi köra mage Jessica och jag. Jag fann mig själv liggandes på rygg gråtandes av smärta eller för att jag skrattade så mycket, jag vet inte vilket det var men i alla fall. Där låg jag och skrattade och grät för att jag inte kunde ta mig upp, en strandad val på madrassen på gymmet...

 

Efter träningspasset gick det bara utför och kändes som en kniv som vred och vände på sig ständigt, i varenda liten rörelse. Så fruktansvärt frustrerande och på gränsen till tårar hela tiden. Jag lyckades boka in en massage på kvällen och fick tid vid 7.45 för en Deep tissue massage. Det var jätteskönt och väldigt avslappnande, kändes som att jag mjukade upp mig lite.

 

Inatt däremot har jag vridit och vänt på mig hela natten och känner mig stel som en pinne igen, det kanske lättar lite framemot dagen. Vi får se.. Fram tills dess att detta försvinner tänker jag ligga lågt på träningsfronten, jag vill inte göra det värre än vad det redan är. Vet fortfarande inte vad det är. Det kan vara en inflammerad muskel och är det så kan massagen ha gjort det värre berättade dem igår. Lättar det inte eller blir bättre tills imorgon ska jag gå tillbaka och träffa naprapaten för detta funkar inte.

 

Minna stannar i London denna helg så att alla är hemma igen. Jag skulle gått ut med mina vänner på klubb ikväll, jag är inte mycket för klubbande men ibland måste man offra sig som Minna så fint la fram det. Men med tanke på skicket av min rygg just nu känner jag faktiskt inte för det. Jag vill inte gå runt och muttra över att jag har ont i varenda liten rörelse jag gör hela kvällen. Minna har pojkbesök så känns också dumt att sova hemma men så får det bli.

 

Imorgon kväll ska jag och barnen gå på bio trots det att alla päron är hemma nu, dem såg fram emot det så mycket och jag har inget emot bio! Nu ska jag se till att få på mig lite kläder, dricka kaffe och promenera Molly. Vi har visning på huset idag någon gång mellan 10-11 så måste städa lite också.

 

Ha en fin fredag! Puss

Har tänkt att jag ska blogga i flera dagar men har helt enkelt inte blivit av. Det har varit antingen det ena eller det andra, brist på tid eller trötthet. Idag är det tisdag. Sista april, imorgon börjar maj. Jag har så många roliga och spännande saker framför mig nu när sommaren kryper på. Om 26 dagar flyger jag till Spanien med min fantastiska värdfamilj, om 46 dagar åker jag till Paris med mina goa vänner, om 52 dagar åker jag till Cornwall med den andra familjen och bor i ett hus vid stranden i en helg, om 58 dagar kommer min älskade familj hit för att fira min födelsedag (finaste presenten jag någonsin kunnat få), om 59 dagar blir jag 20år gammal och om 85 dagar flyttar jag hem till Sverige.

 

Ja ni ser ju så mycket saker som står i schemat, jisses så kul! Jag har varit på ett sådant himla bra humör dem senaste dagarna och det känns fantastiskt. Mina fina vänner Emmie och Erik var här i helgen och det var så härligt att få se dem igen! En inser inte hur mycket en saknar sina bästa vänner förens dem är hos en. Vi träffades varje dag, levde ihop, och nu ses vi i princip aldrig! Jag antar att det är så det blir när alla växer upp och flyttar iväg och upplever nya äventyr. Vi har alltid varandra med oss ändå, right?

 

Denna vecka är Artie hemma ifrån skolan på grund av en operation i torsdags, det har jag säkert nämnt tidigare men jag är glömsk så då får det skrivas två gånger. Han mår utmärkt men ombads av doktorn att vara hemma i en veckas tid. Detta medför att jag jobbar i princip fulla dagar. Minna ska nu också åka till Jerusalem denna helg istället för nästa så tanken var att jag och Mat skulle jobba tillsammans MEN nu ska han också bort, bara sådär till söndag kväll (värt att nämnas att Minna är borta till söndag). Minna sa att hon funderade på att avboka sin resa men det tycker jag inte att hon ska, jag kan hantera detta, jag är ju Moa Linnea Rörström för sjutton! Uppfostrad av Marcusson-släkten, jag är en envis jäkel! Visst kom det som en chock då jag planerat att träffa vänner i helgen, dock kan man inte alltid få som man vill. Minna sa ändå via telefon att är det någon som barnen vill vara hos så är det mig, och det vet jag också. Vi kommer få en massa kvalitetstid tillsammans, det blir skoj. Jag får lite tid av på fredag kväll då barnen sover borta.

 

Så denna veckan har sett ut / kommer se ut såhär: ..... WAIT WAIT WAIT!

Nu blev det helt plötsligt ändringar i schemat.. Mat ska nu inte åka någonstans och är kvar i London, och Minna berättade just att Fred, Arties gudfar som jag inte träffat sen i höstas kommer hit imorgon och stannar i en vecka. Nu blev det rörigt.. Ja jisses, vet inte riktigt hur resten av denna vecka eller helgen kommer att se ut men det får bli som det blir!

 

För övrigt tränar jag på som vanligt, lyckades springa 7km igår vilket gjorde mig fruktansvärt lycklig då jag inte sprungit på väldigt länge på grund av dåliga knän och onda benhinnor men igår ser ni  då sprang jag som sjutton. Kändes som att jag kunnat springa längre men hade min pojk väntandes på mig hemma. Idag sprang jag 3.7km inte lika långt män bättre än inget och nu börjar knäna kännas av igen så får se hur det blir imorgon eller om jag tar en powerwalk istället. Jag har också gått och blivit med en muskelsträckning eller något sådant. Har så förbannat ont i ryggen, just precis under högra skulderbladet. Känns som en kniv i ryggen varje gång jag rör mig, vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Funderar på att försöka gå och få en massage i helgen, ca en halvtimma och bara försöka knåda ut vad det än är som gömmer sig inne i muskelfästet. För tillfället får en värmeflaska duga, bränner lagom mycket på ryggen. AJ!

 

Ska nu titta på lite Grey's innan det är dags att sova. Sleep well my darlings!

 

Ikväll får det bli ett inlägg utan bilder. Vi har verkligen haft ett fantastiskt väder sen i fredags, det är sommar i London. Dessvärre verkar det som att det vänder på fredag då det förväntas regn och kommande vecka ser dyster ut... Jag har i alla fall fått njuta i några dagar. Fått härlig färg i ansiktet och fräknarna kikar fram och är hjärtligt välkomna.

 

Jag tränar på som tidigare och pushar mig själv till nya gränser varje vecka. Har kunnat öka i vikter varje gång och det känns fruktansvärt roligt. Hade pepptalk med mig själv på gymmet igår "kom igen nu Moa, du kan göra detta, du är stark, kom igen nu!" och tänk att det funkade.

 

Denna vecka har varit en fullspäckad vecka. Måndagen var en vanlig dag med barnpassning på kvällen, igår fulldag (hos andra familjen mitt på dagen), idag fulldag, imorgon vanlig med babysit på kvällen och fredag fulldag... Heja heja!

Var själv hemma med barnen i måndags. Mary var gosig och sa att hon är så lycklig att hon har mig som nanny. Jag masserade Artie och läste godnattsaga och han somnade som en stock. Idag har jag varit med Hope hela dagen, lilla tösen borta i Hammersmith. Hämtade henne ifrån nursery och vi gick till Ravenscourt Park och hade picknick-lunch. Hur mysigt som helst, soligt och en glad tös. Hon kan säga sådana söta saker. Efter glass skulle vi bege oss mot lekplatsen då en liten olycka inträffade, tösabiten kissade på sig. Måste ha varit ljudet ifrån bäcken som utlöste det då hon annars är så duktig med att säga till och sköta sig själv. Så vi fick knatta hem och byta om. Hemma väntade mor och lillebror och det blev lugnt lek hemma resten av dagen. Huey och jag lekte i trädgården med sand och vatten och Hope satt inne och hade lite quiet-time.

Hämtade min tös från skolan efter tre och stannade i parken på vägen hem. Medans hon lekte av sig passade jag på att läsa min bok i solskenet. Vi fick besök av Daisy, Marys kompis som bor upp längst gatan här under eftermiddagen och sen kom Artie hem. Han var på bushumör och brottade ner mig i soffan, har fortfarande lite ont i revbenen. Skruttig var han också och la av en fis i ansiktet på mig, skitkul tyckte han såklart och ja jag skrattade också. Tack och lov att jag är täppt i näsan, jag ska minsann hämnas på ett ondskefullt sätt... Ska bara komma upp med en plan.....

Barnen fick fish and chips till middag och kvällen har varit lugn. Minna kom hem tidigt så jag har kunnat sitta och göra läxa med Artie medans hon var med Mary.

 

Fick även en fantastisk överraskning imorse! Minna frågade om jag kollat min mail och när jag tittade in i min inkorg, vad fann jag då inte där om en bokningsbekräftelse. JAG SKA ÅKA MED FAMILJEN TILL SPANIEN OM EN MÅNAD! I mailet står det "Happy birthday Moa from Minna Arthur and Mary xx".... En sådan fantastisk födelsedagspresent! Jag som trodde att jag skulle bli kvar här med Molly men nejdå, jag får en semester till Spanien i en vecka! Åh det ska bli så fantastiskt!!

 

Och just det, Minna har fått in en ansökan ifrån en ny au pair idag. Jag har fått läsa mailet och hon verkar vara en väldigt söt tjej. Enbart det bästa till min älskade familj. Ska vara med när Minna skypar med henne för att göra situationen mer bekväm. Ska bli spännande!

 

Det är så mycket som sker fram tills dess att jag flyttar hem igen. I maj är det en massa födelsedagar, valborgsfirande, Marys 1st communion och Spanien. Andra helgen i juni åker jag till Paris, tredje helgen åker jag med den andra familjen till Cornwall (ligger vid kusten) och den fjärde helgen fyller jag år och min älskade familj kommer hit! Åh jag har så mycket roligt att se fram emot! Lycklig är ett bra ord att beskriva mig med just nu.

 

Imorgon ska Artie opereras och är hemma ifrån skolan hela nästa vecka. Lilla skrutt, jag hoppas att han läker fort. Jag kommer därför att stanna hemma med honom under nästa vecka. Ska ha en jäkla massa värktabletter till hands och en massa god mat. Minna hade dock pratat med någon vars bekant hade haft en likadan operation och han hade mått bättre efter två dagar redan. Jag håller tummarna.

 

Nej nu måste jag titta klart på Grey's Anatomy och sen lägga mig i sängen och gosa! Sussa så gott mina kära!

Jag har haft en sådan himla fin helg! Den har gett mig ny energi som jag kan leva på länge. Riktigt sommarväder, årets första grillning, långa promenader i solsken och parkhäng med fina vänner. Fredagen spenderade jag och Jessica här hemma framför tv:n med en bra film, what to expect when you're expecting. Väldigt rolig men givande film, värd att se mina vänner! Glada kröp vi sedan till kojs och sov tillsammans för första gången på jätte länge känns det som, mysig var det i vilket fall. På lördagen gick vi hur långt som helst, hemifrån mig och upp till Regents Park via kanalen, igenom lilla Venedig, förbi London Zoo och vidare! Solen brassade på ganska fint märkte vi sen på kvällen, jag har en förträffligt fin bonnabränna nu vill jag lova. Vi grillade hemma hos Jessica och vi åt i mängder, bara för att det skulle ätas. Så himla gott. Igår hängde vi i Holland Park, hälsade på herr påfågel, spelade med andra ord och bara guttade oss.

 

Jag tror inte riktigt att jag kan beskriva hur perfekt denna helg har varit, så bilderna får sköta snacket. Var så fruktansvärt trött igår kväll, det var en lång fin helg. Nu är det sommar och jag är lycklig och älskar London. Måndag, ny vecka, ny energi! Dock är det kväller nu och snart läggdags. Är barnvakt ikväll, går upp med Mary om tio minuter och sen upp och läsa med min pojk vid nio. Jag kommer slockna fort ikväll....

 

Puss

 

 

 

Nu är det fredag igen och om jag har räknat rätt så har jag varit London-bo i 233 dagar, det ni! Sitter som vanligt och äter en mumsig frukost. Lyckas alltid tajma bloggande med ätande, det är en fin kombo.

 

Minna har åter igen åkt till Jerusalem och jag är kvar med barnen, pappan tar dock helgen eftersom att jag är ledig. Jag har hand om Molly. Var själv med barnen igår och Mary hade en kompis här på playdate och jag kunde hjälpa Artie med läxor. Han har prov i sju olika ämnen innan nästa lov som är i maj, det är helt galet så många olika grejer han ska göra. Stackars barn, han är bara tio. Igår jobbade vi med matten, som inte var mitt starka ämne i skolan men vi försökte ändå. Jag åt riskakor och han choklad, så vi fick i oss lite energi menar jag. Det är avancerad matte också, koordinatsystem, formler, uppställningar... Ja hujedamig.

 

Mary fick ett varmt bad och sen var det dags för sängen. Jag blev ombedd att massera hennes fötter och hon läste högläsning. Det hann bli lite massage på ryggen också och sen var det dags att släcka och hon somnade gott. Artie har haft sömnproblem dem senaste dagarna vilket har resulterat i en otroligt trött och grinig pojk på mornarna. Igår föreslog jag därför att vi skulle gå upp tillsammans vid nio och att jag skulle läsa för honom och även om han ville ha massage så kunde han få det. Det ville han så gärna. Så utan suck och stön följde han med upp vid nio och vi läste ur en bok vid namn "Gangster farmor" som nu är vår nya högläsningsbok, skrattade gott och efter en halvtimma blev det massage. Märkte genast hur han slappnade av och efter att ha varit hos honom i en timma totalt släckte vi lampan och sa god natt. Märkte genast hur mycket mer avslappnad han var så det tog nog inte lång tid innan han somnade.

 

Även i morse var jag själv med barnen då pappan inte kunde komma och hjälpa till, vet ej varför... Men i alla fall, vaknade innan sju av att Mary kom upp till mitt rum och kröp ner i sängen bredvid mig. Där låg vi och trängdes med Molly vid fötterna tills dess att det blev dags att gå upp. Jag hade tänkt sova till halv åtta men det blir konstigt nog aldrig som jag tänkt mig. Mary ligger bredvid och frågar när vi ska gå upp och gör massa ljud för sig.. Suck.. När jag har fått på mig kläderna går vi och väcker Artie och utan problem stiger han upp, jag behöver inte ens säga till mer än en gång eller springa upp och ner för alla 50 trappsteg för att han vägrar gå upp och vet ni vad? Han var inte det minsta grinig, tänk vad en god natts sömn kan göra!

 

Dem fick pannkakor till frukost och jag fick mitt vackra svenska kaffe, Arvid Nordquist. Bästa kaffet, mörkt och starkt ska det vara! Eftersom att det är svårt att ta båda barnen till skolan var Olivia snäll och ställde upp. En mamma i Marys klass och en vän till Minna. Så släppte av Mary där och körde vidare med Arthur. Gick sen en dryg timmas promenad med Molly och här är jag nu!

 

I helgen har jag Jessica som sovpartner hela helgen ut och på lördag vankas det vänner och utflykt med avslut hemma hos mig med grillning. Om det blir enligt planerna ska Mat ta med sig barnen bort imorgon kväll så jag har huset för mig själv, så en middag här med fina vänner och premiärgrillning passar fint!

 

Ska börja jobba hos den andra familjen om en halvtimma. Är vanligtvis ledig från tio på fredagar men Mat kunde inte plocka upp Mary ifrån skolan så istället för att jobba hos den andra familjen från 2.30-6.30 är jag där mellan 11-2pm idag så att jag kan hämta Mary och hennes kompis vid tre och vara hemma med dem tills Lucy, flickans mamma kommer och hämtar tjejerna. SEN är jag ledig och ska träna och ta helg!

 

Så god helg på er allesammans! Kärlek

 

 

Under den nu passerade helgen har jag haft besök av världens finaste Erik. Han har varit som ett barn i en godisbutik hela helgen, salig över allt. Det påminde mig om när jag upplevde allt för första gången, den där magiska känslan. Jag har haft en fantastisk helg, turistat, åkt London Eye, poserat med vaxdockor, druckit mörk öl, ätit himmelrikt god mat, gått en massa och njutit. Ja, min helg har varit bäst helt enkelt! Har hur mycket bilder som helst som får beskriva min fina helg. PUSS

 

Var just med om en väldigt lustig grej. Adrenalinet pumpar ända ut i fingerspetsarna... Jag var uppe och vek tvätt när någon knackade på dörren. Slut på historian! Nej jag skojar bara... Låt oss fortsätta med spänningen.... När jag hörde mitt namn eller "no but my nanny is here", gick jag ner och fann Arthurs kompis med en äldre pojk vid dörren. Dem berättade att dem gått igenom marknaden som ligger runt hörnet och funnit Arthurs skor hos en Jamaicansk (säger man så?) kille. Eller dem misstänkte att det var Arthurs, dem såg ut som hans och hade hans namn sytt på. Jag visste precis vilka skor dem pratade om men förstod inte hur dem hamnat på marknaden.

Arthur har fått dessa skor ifrån sin gudmor och var inte billiga. Ett par röda nike med Arthurs namn sytt i gult på sidorna. Minna skulle aldrig ge bort dem så hur dem hamnade där förstår jag verkligen inte. Jag frågade om dem kunde visa mig vägen vilket dem snällt gjorde så jag tog med mig Arthur och Mary för att kolla, och så sant som det var sagt så fann vi Arthurs skor där.

 

Killen som ägde ståndet var definitivt hög som ett hus. Jag frågade honom hur han fått tag i skorna och sa att dem tillhörde oss. Han ville absolut inte svara på min fråga och försökte gå runt det på alla möjliga sätt och sa att jag inte hade med det att göra. Jag försökte förklara att jag inte anklagade honom för något men jag ville mer än gärna veta vart han funnit dem och att jag ville ha tillbaka dem och absolut inte tänkte betala. Han sa att han inte litade på mig eftersom att han inte känner mig och återigen sa att jag ville ha svar på min fråga. Jag kände hur jag blev mer och mer arg eftersom att han vek undan hela tiden. Så jag sa det att om jag inte får svar på min fråga så ringer jag och ser till att polisen kommer och han manade på att jag skulle göra det. Men efter en liten stund kom han fram och sa att om dem betyder så mycket för Arthur, mer än vad dem gör för honom så får han ta dem. Uppenbarligen måste jag skrämt honom och han måste varit rädd på grund av att han var hög och uppenbarligen inte fått skorna lagligt eftersom att jag fortfarande inte vet hur dem hamnade där.

 

Hur eller hur, adrenalinet pumpar fortfarande som sjutton. Det var riktigt spännande, haha. Jag skrämde en stor man och jag kände mig inte det minsta nervös. Vi har nu återigen skorna i vår ägo och tack till gulliga George som kom hit för att berätta att han hittat skorna där.

Vad händer annars då. Jag har funderat över vad jag ska göra i närmsta framtiden och tror att jag bestämt mig för utbildning. Jag kommer att börja plugga igen men inte förens våren/hösten -14 beroende på vad som händer fram tills dess. Vill jobba lite grann och gärna hinna åka till Asien en sväng. Jag ska studera till Eventkoordinator/Manager, det är mitt kall i livet. Jag övervägde PT-utbildning men jag brinner mer för det förstnämnda och tränar hellre och blir tränad av någon än att vara den som pushar. Jag kan spendera varenda dag på gymmet ändå. Som idag tillexempel... Dödade mina biceps, börjar få några jäääääkla armar (tänk er detta med den där dialekten som killen har som säger "vilka jääla amah' du haarh".  Hoho, det känns i alla fall, dem pulserar fortfarande och det är en goooooo känsla.

 

Nu är bara frågan vart jag ska ta vägen och vilken inriktning, jag tror Event & Musik. På så vis får jag ta upp musiken igen vilket är fantastiskt roligt men ändå göra det jag är bäst på. Utbildningen är på 2-3år beroende på vart men det är yrkeshögskola så förhoppningsvis har jag jobb efter praktiken eller får ett snabbt efter examen. Nu är frågan vart i Sverige ska jag ta vägen? Landskrona, Göteborg, Stockholm, Åre eller vill jag utomlands igen? Boende måste räknas in när detta övervägs. Stockholm skulle ha varit ett självklart val om det inte hade varit så fruktansvärt dyrt att bo där och jag känner inte för att bo ute i förorten och pendla varenda dag. Kan inte heller husa in mig hos släkten, jag vill ha min egen lägenhet. Därför är inte studentkorridor heller ett alternativ, jag vill ha mitt eget. I alla fulla fall, jag har tid på mig att fundera på detta. Det sker inte än.

 

Puss på er mates!

 

Tänkte skriv av mig lite om helgens bravader!

I lördagsmorse var tanken att jag skulle promenera Molly innan familjen skulle bort över dagen. Hade varit ute med boxningsklassen på fredagskvällen och lagt mig vid klockan två. Vi dansade och hade det riktigt trevligt, jag buggade runt och blev kastad hit och dit. Vi bjöd på oss själva och fjompade runt. Jag drack ingenting men hade väldigt trevligt ändå till mångas förvåning "är det sprit eller vatten?" hm... I alla fulla fall, jag vaknade upp av ett sms runt klockan nio ifrån Minna som sa at att hon skulle promenera henne istället. Väldigt skönt då jag kunde somna om.

 

Lyckades sova runt 1,5 timma till med hörlurar i öronen. Lyssnade till hypnosgrejs som ska hjälpa en att somna så hörlurar var bra för att slippa höra London som vaknade till liv utanför mitt fönster. Vaknade i chock när morfar ringer på skype och den irriterande signalen dånar i mitt huvud. Klockan var runt halv elva så det var på tiden att gå upp men det var inte det goaste sättet att vakna på. Pratade vidare med mormor och morfar och la mobilen i bakfickan och knattade runt med hörlurarna. Gjorde ett besök i badrummet och såg en skugga komma utanför dörren. Arthur kom upp och ställde sig utanför "Mooooooa"... Ja?..... "En tallrik gick sönder"... Okej, ge mig några sekunder så kommer jag ner"... När jag kom ner i köket är Minna fortfarande ute med Molly. Det luktade bränt i hela huset vilket var konstigt med tanke på att han pratade om en trasig tallrik. Vad som har hänt är då att Arthur velat göra rostad macka till Mary, väldigt gullig gest av honom bara det att han ställt en tallrik på gasspisen och satt igång lågan.. Lilla söta rara... Fick en smärre chock när jag insåg vad som hänt, jag menar han kunde ha fått en bit i sig när den där tallriken exploderade. "Men det funkade första gången.." ... Har du gjort det tidigare?!.... Då hade han gjort en tallrik innan denna och det hade då fungerat.

 

1. Han ska inte använda spisen

2. Och absolut inte när ingen vuxen är i närheten

3. Det finns en brödrost

4. Vem ställer en tallrik på öppen eld? Vad hände med att använda en stekpanna?

 

Jaja... Alla var oskadda vilket är det viktigaste. Jag gjorde dem lite riktig toast stekt i smör, krispigt och fint och gick sen upp och tog en välbehövlig dusch. Jessica var i Wales, Viktoria i Sverige och Marie och Jasmine skrev högskoleprovet så jag hade tänkt mig en lugn lördag för mig själv. Minna tog med Mary, Arthur och Molly till sin syster på landet så det skulle vara lugnt hemma. Jag spenderade 1,5 timma på gymmet, klockan var mycket redan då och Minna hade frågat mig om jag kunde handla lite inför den kommande veckan och sunday lunch. Så först gick jag till Waitrose och köpte saker såsom lamm och annat gott, gick hem och lämnade det, ut igen till marknaden för att köpa frukt och grönsaker eftersom att det är billigare där, hem igen och lämna det och ut igen till Tesco för att köpa mjölk och dylikt som var för tungt att köpa på Waitrose. Helt plötsligt var klockan nästan fyra och det kändes som jag knappt gjort något under dagen och jag satte mig nu och åt "frukost". Jag var hembjuden till Marie för middag vid klockan sex så tiden kändes knapp och jag hade inte gjort något för mig själv som jag tänkt.

Egentligen skulle jag suttit barnvakt på lördagskvällen men Minna ändrade sina planer så att jag kunde åka och äta middag med mina vänner, himla gulligt. Så efter att jag ätit gick jag till Westfield för att hitta något att ha på mig eftersom att vi planerat att gå ut efter middagen. Efter att ha rusat runt som en dåre, packat en väska illa kvickt satte jag mig på tunnelbanan mot Finchley road. Vädret var härligt så tog mig en promenad ifrån undergrounden till Marie på ca två kilometer. Hos Marie gjorde vi oss i ordning tillsammans och Jasmine kom inte förens senare så vi började på maten. Fetaostfylld kycklingfilé med sallad och sparris och en yoghurtsås med soltorkadtomatpesto. Efter det intogs ost och kex, getost, brie och grönmögelost. Lite honung, vindruvor och valnötter till det och jag föråt mig vill jag lova. Hade så ont i magen men åt vidare ändå, det var ju så gott. Plus att det är så trevligt att sitta ner för middag med goda vänner och då äter man konstant utan att tänka på det.

 

Efter middagen begav vi oss ut med tre andra tjejer som är bekanta till Marie. Vi delade en taxi till Chalk Farm och gick till ett ställe vid namn Joe's. Klockan hade hunnit bli ganska mycket när vi kom dit men vi gick all in. Ett riktigt härligt ställe i norra London. Dem spelade gammal go' musik så som Stevie Wonder och The Beatles osv. Sådan musik som man inte kan stå stel som en pinne till, man rycks med till musiken och kroppen tycks leva ett eget liv. Dit vill jag absolut gå igen.

 

Vi stannade till runt halv tre innan tjejerna som vi kom med frågade om vi ville följa med på efterfest. "Killarna är jättesnygga och det kommer bli skitroligt!" Vi var tvungna att åka två taxis. Jag kände att £20 för tre personer kändes lite väl mycket så vi stannade kvar en stund till medans dem andra tjejerna åkte och vi övervägde att ta buss men det kändes knöligt. Tillslut tog vi en minicab för £18 så £6 per skalle, det var väl ändå okej. Det tog en liten stund att ta sig dit, längre norrut. Jasmine var fruktansvärt förvirrad om vart vi skulle och hade fylleguldfiskminne och Marie diskuterade valuta och ekonomi med chauffören..

 

På plats var det minst sagt mycket folk men skitroligt vill jag inte påstå att jag tyckte att det var. Jag tröttnade efter en timma när Marie och Jasmine gick för att köpa mer vin och jag blev ensam i ett hörn i princip och alla var fulla som stolpskott förutom jag. Plus att jag lyckades halka ner för några trappsteg i mina klackar och vinna en skrapad fot och smalben och några fina blåmärken och svullnader. Jag hade fått nog men Marie och Jasmine stannade gärna längre så jag bestämde mig för att åka hem istället för att åka till Marie som var tanken från början, att jag skulle sova där. Satt på två olika bussar, på den andra bussen inser jag att jag inte har mina nycklar med mig. Dem ligger i min väska hemma hos Marie.. Så jag hoppar av och sätter mig på Oxford Street och väntar på en buss som ska ta mig till Maries kvarter. Det kändes som att jag väntade hur länge som helst i kylan. Kände inte för att dyka upp utanför mitt hem halv sex på morgonen och knacka på, så åkte hellre till Marie.

 

Totalt spenderade jag runt två timmar på olika bussar. Jag var tillbaka i Hampstead straxt innan sex på morgonen. Problemet var att Marie och Jasmine inte skulle vara hemma på ett bra tag då deras buss tog längre tid. Så jag satte mig utanför Maries dörr och väntade i en oändlighet. Såg morgonen gry och brevbäraren kom med morgontidningen, då vet man att man har varit vaken på tok för länge. Jag satt där i över en timma. Frös så in i bänken i mina lätta kläder och minusgrader, var frustrerad över situationen och grät av utmattning. Kom på att jag kunde ringa mamma som jobbat natt och prata på skype. Stackars mamma som fick lyssna på mina humörsvängningar och gråt. Jag var inte arg på någon viss person, bara över situationen. Marie och Jasmine kom efter sju och fann en rödgråten snörvlande iskall tjej utanför dörren. Klämde i mig två skålar med flingor och kröp sedan till kojs.

 

Kunde sova till halv tolv eftersom att jag skulle hem till sunday lunch. Linn, barnens före detta au pair är i London och var bjuden på lunch. Så jag hoppade på en buss hemåt och var hemma efter ett och Linn hade redan anlänt. Minna frågade om jag fortfarande hade varit vaken då jag skickat henne ett sms sex på morgonen och frågat vilken tid vi skulle äta. Berättade min historia och hon undrade om jag ville gå och vila och sa att jag nu förstod hur hon känner varje dag med sömnproblem. Kände att det inte var någon vits att lägga mig så jag bytte bara om till fräscha kläder och gick ner igen. Mat kom med sin fästmö Pudel och vi åt lamm med ungs rostad potatis och sallad och till efterätt fick vi äppelpaj med vaniljglass. Så himla gott och min mage blev på nytt enorm. Med sig hade pappan även två figurssydda kostymer till Arthur och Mary som dem väntat på i en evighet. Marys är ljusblå med vit linning och Arthurs är röd med blå linning tror jag. Dem såg så funkiga och coola ut i sina kostymer.

 

Linn åkte runt femtiden och jag, Mary och Minna spelade Monopol. Minna vann och Mary fick ett vredesutbrott, kastade sedlar och grät hejdlöst. Dock var det snarare ett tecken på trötthet än frustration. Efter ungefär två timmars spel blir man trött. Jag gick upp och duschade och kröp ner i sängen efter klockan sju. Det kändes så skönt att lägga sig tidigt trots att jag inte somnade förens efter tio. Vaknade upp runt ett av att sängen föll sönder under mig, dumma plankor som lossnade.. Så fick kliva upp och mecka säng mitt i natten. Kunde sedan somna om och vakna igen av alarmet vid åtta. När jag kom ner var barnen redan vakna och tittade på film. Minna stack till jobbet tidigt och Mar kom och hämtade Arthur för att ta honom till sin cricket och jag tog Mary och Molly mot Marys tennis. Molly och jag promenerade i parken i dryga tjugo minuter innan jag vart tvungen att gasa hemåt, skulle vara hos den andra familjen vid elva så det var bara hem en vända för att sluka en kopp kaffe och sedan snabbt ut genom dörren igen. Hade fått en nyckel av E då dem inte var hemma när jag kom så jag plockade upp, städade och gjorde iordning lunch. Spenderade bara två timmar där idag, la pussel, målade, åt lunch och lekte häxa och katt som åkte till Italien. Hem snabbt igen och hämta Molly och åka för att hämta Arthur som jag fått tillsagt att han slutade vid två men så var inte fallet visade det sig när jag kom dit. Han slutade vid tre, samtidigt som Mary slutade sin tennis. Så jag promenerade Molly vid floden, tog med Arthur straxt efter tre och körde och hämtade Mary tjugo minuter för sent. Snällt nog hade Mat ringt och låtit dem veta att jag skulle bli sen, konstigt nog kunde han inte hämta henne? Jaja... Jag kan inte dela på mig så hon fick vänta lite men hon var helt okej med det.

 

Vi hann inte vara hemma länge innan Linn knackade på dörren. Mary och Linn roade sig medans jag plockade hemma. Arthur var fast vid tv:n. Det märks att familjen verkligen gillar Linn. Dem försöker få henne att komma tillbaka och ta över efter mig, det är skönt för dem att inte behöva börja om på ruta ett men jag förstår ju Linn som lever ett annat liv nu. Jag höll mig lite undan medans hon var här så barnen kunde njuta av hennes närvaro. Vi spelade en runda Monopol igen och sen behövde hon bege sig.

 

Nu ikväll har jag bakat kakor, chocolate chip cookies och havrekakor. Arthur ville ha en sort och Mary en annan så snäll som jag är gjorde jag båda. Tog Mary upp till sängen och läste lite ur min dagbok, hjälpte Arthur med hjulen på hans skateboard. Söte pojk försökte använda diskmedel som olja för att dem skulle gå bättre... Jag tog och lossade lite på muttrarna så rullade dem som smort. "Hur gjorde du det där?" Frågade han när hjulen rullade snabbt... Jag lossade på muttrarna. "Och här  har jag stått i över en timma och försökt" säger sötsaken. Nu är brädan ren i alla fall!

Minna har vänner här på middag och bridge och jag ligger i sängen och ska sova. Hua så klockan blivit mycket! Har skrivit i över en timma...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tänkte igår kväll att jag skulle skriva ett inlägg för det var ett tag sen nu och här sitter jag nu och har inte en blekaste aning om vad jag ska skriva..

 

I helgen var jag som sagt sjuk fredag och lördag, låg hemma och mådde apa medans ni andra säkerligen frossade i påskbuffé. Hoho medans ni la på er lite hull så tappade jag, fel fel fel. Jag vill också ha påskhull, men det har jag troligtvis tagit igen nu. Har ätit lite påskgodis i efterhand.

 

Mådde bättre på söndagen och kunde äntligen ta mig utanför dörren utan att må illa. Tanken var att jag och Jasmine skulle till ett goat-race i Brick Lane-området men när vi kom dit ringlade sig kön lång och vi hade inga biljetter. Grejen var att jag hade inte ens en aning om att det bara fanns 200st biljetter att köpa på plats... Jag som verkligen taggat till för att se getterna springa... Två getter, en kallad Oxford och den andra Cambridge, vem blev den värdiga vinnaren? Skulle stått där och gått all in för getterna, lekt get-lekar och lekt koko. Men NÄRÅ... Security-gubben trodde inte att vi skulle komma in så varför stå i en kö och möka i en evighet och sen få höra att biljetterna är slut?

 

Istället knattade vi upp till marknaderna och strosade runt där ett tag. Jag blev sugen på att fiska med mig något hem men ni vet när man går runt och är sugen på något men inte har den blekaste om vad man vill ha, då blir det aldrig bra och det slutar men att jag går hem tomhänt ändå. Tog det lugnt resten av söndagen tror jag och gosade hemma, tänk att jag inte minns. Hallå guldfisken.

 

På måndagen var det bank holiday här vilket är det samma som en röd dag. Minna och barnen var fortfarande bortresta och skulle inte komma hem förens framåt kvällen. Så jag sov ut och gick en lång morgonpromenad med Molly, gick och tränade och mötte sen upp Jessica och Jasmine vid Shepherd's Bush Green parken, solen kikade fram en stund och vi kunde sitta ner med en varsin kopp kaffe och njuta av lite vårkänslor. Lite blåsigt men välbehövligt och trevligt att prata strunt och suga åt sig solstrålar.

Gick efter det hem snabbt och promenerade Molly och tog med mig en matlåda och åkte emot Finchley Road för att träffa Marie. Vi hade bestämt oss för en bio-dejt en måndag som denna. Jag kom först och köpte biljetter och åt min middag medans jag väntade in Marie. Bion började 6.30 men reklamerna i detta land håller på i 25 minuter så det är ingen idé att stressa. Filmen vi såg heter Trance och var en sån där riktig förvirrande film. Förstå mig rätt, man tror att man hänger med och så helt plötsligt ändras allt och man kastas tillbaka i minnen och tillbaka i nuet och hit å dit, det ena med det andra. Lite som Shutter Island om ni sett den, man tror man förstår allt och sen sitter man ändå där som ett stort frågetecken mot filmens slut.

I alla fulla fall var filmen otroligt bra och den får 5 av 5 mos. Tänker inte ge mig in på att försöka berätta vad den handlar om, antingen kommer ni inte förstå vad jag menar för att jag skriver kladdigt eller så spoilar jag hela filmen... Hoho MEN NI BORDE SE DEN!

 

När jag kom hem på kvällen efter 9 hade familjen anlänt. Mary låg och sov men Minna och Artie var i köket. Min lille pojk var så full med energi att han knappt visste ut eller in, allt skedde i hyperfart. För mycket socker under påsken skulle jag tro. Det var både skönt men synd att dem var hemma så snart. Mysigt att dem är tillbaka, hemmakänslan är här igen men det är samtidigt väldigt härligt att bo själv ett tag.

 

I från i tisdags har barnen varit på Tennis Camp mellan 10 - 3 under dagarna så jag har under den tiden varit hos den andra familjen. Det har varit jobb från morgon till kväll. I tisdags vaknade jag av alarmet vid 7.30, tänkte att jag kunde ta Molly på en promenad innan frukost och innan dem andra klev upp men fanns det någon Molly där när jag kom ner? Nej... Alltså denna hund... Hon är den lataste och mest korkade lilla hårboll som jag känner till.. Hon sover längre än vad jag gör och hon går in i lyktstolpar. Lilla Molly Mu.. Så där var jag ensam vaken i huset i 1,5 timma... Så fruktansvärt onödigt. Nu sover jag till åtta i alla fall, imorgon ska jag sova längre. Så det har varit upp och göra frukost, skjutsa barnen till tennis, gå en snabbis med Molly, hem fort som attans, göra en snabbkaffe och sen ut och rusa mot den andra familjen och samma veva igen när jag ska hämta mina barn. Det har varit några hektiska dagar vill jag lova, men så är det när man har barn antar jag.

Under tisdagen kikade solen fram och det var en riktigt fin dag, vi satt i bakgården och hade picknick. Chokladdoppade jordgubbar och popcorn till barnen och kycklingsallad och kaffe till mig. Tvärt emot solen som var då så öste det ner med snö och hagel tidigare i dag.. Värdens jäkla skur. Tur att det inte lägger sig här, jag vill ha vår nuuuuuu!

 

Juste, fick även världens ryck i tisdags på vår mur som täcker bakre delen vad trädgården. En enorm buske och massa plantor var på väg att riva ner hela muren så jag gick lös med trimmern och nu är väggen naken. Kände mig som världens skogshuggare med mina brutala moves, men nu är busken borta för alltid och vi har en majbrasa som ligger där på baksidan... Det blir nästa projekt att få bort den...

 

Imorgon ska Minna ta barnen till Tennisen så jag ska bara promenera Molly och sen är jag ledig då jag inte heller behöver plocka upp dem, så himla skönt. Jag ska äta frukost i lugn och ro och gå till gymmet och kanske shoppa lite grann. Träffa Marie för en eftermiddagskaffe och sen är jag medbjuden på utgång på kvällen. Ingen alkohol för min del men sällskapet ska bli trevligt. Min coach i boxningen firar idag att han coachat i ett år och vill ta med oss alla ut på en pub så det kan väl inte bli annat än trevligt. Har även blivit utfrågad på en dejt av denna man och tackat ja... Jag är rostig, hur ska detta gå....

 

Under lördagen ska jag vara barnvakt men hinner kanske ut för att träffa Marie och Jasmine efter det. Minna funderar på att komma hem tidigt så jag kan gå ut, så himla snällt. Hade totalt glömt bort att jag ska vara barnvakt och har varit inställd på att jag ska hem till Marie på middag och sen gå ut. Hoppas att jag kan följa med ut i alla fall.

 

Barnens gamla au pair kommer även hit på besök i helgen, hon är bjuden hit på sunday lunch på söndag, ska bli trevligt att få träffa henne. Hon verkar vara en go tjej. Så ja mina kära, detta är min helg och min förflutna vecka. Nu ska jag kolla lite Grey's innan jag sussar kudden. Cheers!

 

 

Kom alla mina små kycklingar.

Just nu sitter ni säkert där hemma med era familjer och äter påskbuffé och bara mår, själv sitter jag själv i ett tomt hus och är matförgiftad. Inte lika fancy eller hur.

 

Jag vaknade upp illamående igår och spydde, lagom mysigt. Det blev bättre under dagen, bara lite krämpor i magen. Familjen åkte bort och kommer inte hem förens måndag, men det är ganska skönt att må dåligt själv. Hade tänkt att jag skulle åka och träna hos min kompis igår eftersom att jag mådde bättre men med ungefär 10 minuters bussresa kvar mådde jag för illa. Hoppade av och promenerade en bit och bestämde mig för att hoppa på en ny buss, det dröjde inte länge innan jag blev tvungen att slänga mig av den bussen också i fasa över att spy på bussen. Sprang runt ett gatuhörn och satte mig på den kalla betongen och kände mig hopplös, svimfärdig och ensam. Hur sjutton skulle jag ta mig hem?

 

Jag gick en bra bit till men kylan bet i kinderna så jag tänkte göra ett nytt försök, när jag skulle kliva på en ny buss fick jag inte betala för slanten var för stor så jag fick kliva av. Bestämde mig för att gå en bit till och hoppade så småningom på en ny buss och intalade mig själv att jag skulle klara hela vägen hem om jag bara kunde se ut. Det var precis så att jag klarade det. Med vinglande steg kom jag hem, tappade upp ett varmt bad och somnade sen på badrumsgolvet. Jag vet inte varför golv är så himla bekväma när man mår dåligt. Hade sådan feberfrossa så att läpparna var blå, så badet gjorde mig nog varm och sömnig.

 

Jessica var gullig och kom hit och vi spenderade resten av kvällen på soffan framför tv:n. Lyckades spy en sista gång och trodde då att jag skulle vara bättre, det kändes bättre. Vaknade upp mitt i natten i soffan av att det var på tok för varmt med tre tjocktröjor och ett täcke, kastade av mig det ena med det andra och bytte till slut soffa när Jessica och hunden tog all plats. Virade in mig i morgonrocken och en liten filt över fötterna och försökte somna om. Hur obekvämt som helst och när jag vaknade en sista gång bestämde jag mig för att knuffa undan Molly och krypa ner bredvid Jessica igen.

 

När jag vaknade i morse trodde jag att jag var bättre men icke då. Har stannat inne hela dagen och inte fått i mig mer än vätskeersättning, en banan och lite bröd. Det är en lustig känsla att vara mätt och ha magknip när jag inte ens har ätit mig mätt, jag vill äta men mår illa när jag känner lukten av mat. Har redan tappat vikt sen igår..

 

Så idag har vi slöat runt inne hela dagen, tittat på film och gjort det bästa utav situationen. Måendet går i vågor, ena stunden mår jag kalas andra stunden inte alls så bra. Har lyckats ta mig en tupplur bredvid Molly i en timma och hoppas på att inte somna allt för sent ikväll.

Jessica har gett sig av mot Jasmine, tyckte att hon behövde komma ut och inte vara hemma och passa på mig. Jag klarar mig bra här med Molly, min pyjamas och film.

 

Jag önskar er alla en fortsatt trevlig påsk och glöm inte att ställa fram klockorna i natt!

 

Jag vart så frustrerad mot slutet utav dagen. Mary hade en kompis här på playdate och med denna kompis blir Mary väldigt stimmig... Dem lyssnade inte på vad jag sa för fem öre, fruktansvärt irriterande. Senare fick jag tjata ihjäl mig på Mary för att få i henne i ett bad och det slutade med att jag fick vänta i en halvtimma på att tösen skulle slita sig ifrån dumburken. Tv borde vara barnförbjudet, all form av tv!

 

I vilket fall som helst ville jag kasta mig ut ur huset när jag slutade vid 7, jag blir helt bananas av att jobba 12 timmar i sträck flera dagar i rad. Jag svidade hastigt om till träningskläder och fick snällt nog låna bilen och körde mot gymmet. Kände mig väldigt seg och hade helst krupit ner i sängen med en kopp te istället men gymmet gör alltid susen och jag har inte tränat sedan i måndags.

På parkeringen till gymmet blev jag tvungen att ställa mig bakom en audi så att jag blockerade för denna bil att komma ut, tyckte att jag kände igen bilen. Tänkte för mig själv att nu kommer jag bli kallad till receptionen när bilens ägare ska åka. Precis som sagt hann jag göra klart min bänkpress när det skorrade i högtalarna "Can the owner of the black skoda please come to reception".. Jahap, jag hann i alla fall göra klart första övningen tänkte jag. Vem står då inte där i receptionen om inte min gode vän Kima som också är en PT, har nog nämnt honom förut. Vi parkerar om bilarna lite hastigt och han bestämmer sig för att följa med in till gymmet en stund till för att visa mig några bra övningar.

 

Jobbade bröst och axlar och han körde slut på mig vill jag lova. Jäklar anamma, men hu så gött det var! Känslan när armarna blir helt fixerade och inte ens går att göra för att dem är så ansträngda, då ligger man i!

Tänk vilken tur att det var Kimas bil jag ställt mig bakom, hoho så jag fick lite fin coachning på gymmet! Vi bestämde oss för att ses igen på fredag så ska vi gå igenom en session och jag ska få mer tips och råd, askalas. Imorgon väntas boxning och jag undrar hur det ska gå efter kvällens träning... Jag lär få mjölksyra redan under uppvärmningen och imorgon vill jag prestera bra med tanke på senast.

Tristan kommer köra hårt, det vet jag redan nu. Det gör han alltid, han njuter av att se oss pressa oss till vårt yttersta, han är ond, haha. Egentligen är han en riktig charmör men det ska vi inte gå in på nu, jag lämnar det hängandes....

 

Ho ho ho

 

Känner mig så fruktansvärt trött. Ni vet när man känner att det svider bakom ögonen, humöret är inte på topp och man borde egentligen låsa in sig och vara ensam. Så känner jag just nu, dessvärre kan jag inte göra som jag vill. Arthur har lov vilket innebär att jag jobbar ifrån morgon till kväll, Mary går i skolan tills imorgon så jag måste balansera det samtidigt.

 

Har hittills jobbat 12 timmar i måndags, 14 timmar igår och idag är det 12 timmar igen, 2,5 timmar to go. Barnen har lov i tre veckor så det blir långa dagar en tid framöver, phew. Humöret går lite upp och ner som en berg och dalbana, måste ha varit för sconsen jag bakade imorse, sprängfyllda med socker vilket jag inte vanligtvis äter. Hade en svag sekund, magen var tom och jag provsmakade... Väldigt dumt, helt plötsligt var två stora scones borta.

 

Jag skulle vara gulliga och ge Arthur frukost på sängen då han sov väldigt länge. Mary och Minna hade åkt för dagen så jag tänkte att lite nybakat skulle vara lyx och gott. Letade upp ett smaskigt recept på scones och slängde i lite hackad choklad för extra lyx. Så där knattar jag upp med en bricka fylld med scones, jordgubbssylt och egengjord smoothie gjord på mango och clementin och en kopp kaffe till mig själv. Arthur som är en riktig gottegris, tyckte att det var för sött...... JAG MENAR KOM IGEN! ... Där har jag stått och bakat scones för att göra denna morgon extra mysigt så tycker kakmonstret själv att det är för sött.... Engelska scones ska vara söta..... Snyft, han bad om ursäkt men det är ju inte hans fel, hah. Så jag smakade en liten bit, dum som jag är tar jag en bit och sen är det kört. VÄLKOMMEN laktos och glutenmage!... Kände mig uppsvullen och bitter, ack ack.

 

Förhoppningsvis har jag motionerat bort allt nu. Det blev en morgonpromenad med Molly på 7km och Arthur och jag spenderade ca 1,5 timma i parken och spelade tennis och klättrade runt på lekplatsen. Vill passa på att säga att vi var urusla på tennis, man kan ju inte vara bäst på allt. Lekplatsen var lite roligare, vi klättrade runt på rep och tog tid på varandra genom en hinderbana. Jag vann! HAHAHAHAHAHA med 20 sekunder! Arthur var en dålig förlorare och sa "Men jag borde få försprång, du har längre ben, du är starkare, blaha blaha"... Jag lyfter min kroppsvikt och han lyfter sin, det är samma sak right? Plus att det fanns hundratals rep att välja på.... Jag vann, hohohoho. I vilket fall som helst var det roligt och fick lite träning på samma gång.

 

Igår var vi till The London Dungeon, grottan. Vet inte om jag skulle kunna beskriva det som ett museum kanske. Det är lite som hotell Gasten på Liseberg fast ändå inte. Du blir indelad i stora grupper och går en tur runt i olika rum och miljöer och får höra berättelser om Londons gamla brottslingar så som Jack the Ripper, Sweeny Todd & Mrs Lovett och Guy Fawkes. 

För er som inte vet så var Jack the Ripper en oidentifierad seriemördare som härjade på Londons gator runt året 1888. Hans offer var prostituerade kvinnor, smeknamnet Ripper om ifrån att han skar halsen av sina offer och skar upp magen och i vissa fall tog han ett organ som souvenir.

Sweeney Todd var en barber som var aktuell kring 1840, det är fortfarande oklart om han funnits på riktigt. Vissa säger att han bara är ett påhitt men vissa sägner säger något annat. Han var alltså en barber, medans hans kunder satt i stolen för att bli rakade skar han halsen av dem med rakkniven och lät dem falla ner i en fallucka i golvet ner i källaren. Där putsade han till dem och stal alla värdesaker innan hans kompanjon Mrs Lovett tog över. Hon hjälpte till genom att använda köttet från offren och göra köttpaj utav det. Hon sålde sedan pajerna till ovetande kunder i sin pajbutik.

Guy Fawkes var en man som 1605 gjorde ett misslyckat försök i att spränga parlamentet. I vilket King James I och VI av Scotland befann sig. Detta skulle ske samma kväll som parlamentet invigdes den 5 november 1605. Guy blev påkommen precis i rättan stund och avrättades senare. Idag har England en tradition som heter Bonfire night, ungefär som vårat valborg då man tänder stora brasor och på dessa brasor bränns en docka (symbol för Guy), lite mordiskt men så är det.

 

Oj sikken historieberättare jag blev nu, hoho så trevligt. Känner mig till och med lite piggare. Besöket var i vilket fall väldigt trevligt, skådespelare lurade omkring, specialeffekter och häftiga kulisser. Jag blev skrämd två gånger. Rummet blev mörka och när det kom på igen stod aktören/aktrisen precis framför ansiktet på mig... Jag AVSKYR sådana effekter... Av någon lustig anledning kände jag ändå på mig att dem skulle välja mig och tänk så rätt jag hade.

 

Det har varit riktigt mysigt att få spendera så mycket kvalitetstid med Arthur, hu så jag älskar honom. Det blir så himla speciellt när jag är själv med barnen. Mary pussade mig i pannan igår kväll när jag läste för henne och sa att hon älskar mig. Arthur och jag ligger och myser och pratar strunt när det är läggdags, om allt mellan himmel och jord. Haha det fick mig att tänka på en sak.. Som jag nämnde tidigare så är han en riktig liten gottegris... Igår kväll runt klockan tio när vi gick och la oss så kom det klassiska "jag är hungrig".."Spring ner och hämta ett äpple om du vill, eller vill du att jag ska gå ner?", "nej jag går" säger han.. Jag går efter men han verkar inte höra mig, när jag går ner för trappan hör jag att han öppnar brödlådan i vilken jag lagt några bakelser...

 

jag: Arthur vad gör du i brödlådan?

a: Tar en macka..

Dock visste jag att det inte fanns något bröd däri för allt låg i frysen...

jag: ta inga bakelser Artie, inget socker när du ska sova..

a: det gör jag inte...

Jag kommer in i köket och jag ser hur han hastigt kastar något bakom baren...

jag: allvarligt Artie, du måste sluta med detta och särskilt med förnekelsen..

a: men shiiiiiiit

 

Det är något otroligt vad denna unge äter sötsaker, han äter godis, chips och kakor varenda dag. Det värsta är ändå att han förnekar det när jag frågar honom. Försökte förklara för honom tidigare idag vad som händer på insidan av kroppen när man äter så som han gör men det är inte så lätt att få en 10åring att inse det. Jag försökte i alla fall.

 

Vad har hänt i övrigt? Jo jag har bokat resan hem till sommaren, den 25 juli flyttar jag tillbaka till Sverige. Så nu får jag börja söka jobb för fulla muggar, känns som att börja om på ruta ett. Att skriva personliga brev är en utmaning, att låta så intresseväckande och säljande som möjligt. Det är inte lätt att prata enbart gott om sig själv. I övrigt åker familjen bort över påsk så har huset för mig själv fredag till måndag och jag är även husägare en vecka i maj när familjen åker till Spanien, woho! Det blir som semester för mig, plus att jag har ett helt hus för mig själv. Väldigt trevligt.

 

Nu har jag rabblat på för länge, jag borde göra middag till barnen nu. Hoppas på att komma iväg och träna senare när Minna kommer hem. Fortsatt trevlig onsdag!

 

Mina blogginlägg verkar ha en tendens att försvinna spårlöst efter att jag suttit och skrivit vad som känns som en hel uppsatts.. Lustigt.

 

Igår satt jag på bussen på väg hem till Marie, hade skrivit hur mycket som helst sen var det helt plötsligt borta.. Frustrerande. Det blir till att börja om igen. Man får inte vara bitter.

 

Det är måndag igen men till att börja med har jag tänkt skriva om helgen. I fredags började jag jobba hos familj nummer två tidigare än vanligt, var där mellan 1-5pm. Vanligtvis är jag där från 2.30-6.30 men Minna hade fått en tid att gå på akupunktur och frågade om jag kunde vara hemma med barnen medan hon var borta. Som den person jag är vill jag tillfredsställa och vara alla till lags så efter lite samtal, fix och trix lyckades jag arrangera om det. Det blev därför ingen träning under förmiddagen som jag annars gör, det hade blivit på tok för stressigt. Istället tog jag en lång dusch och åt lunch i lugn och ro. Fredagen var späckad med mer jobb än en vanlig fredag för min del, ca 9h blev det till slut. Sen fick jag ta fredag.

 

Jag och flickorna hade först pratat om att åka till svenska kyrkan och titta på fotbollen men så blev inte fallet då ingen utav oss är vidare intresserad av fotboll. Låt mig här klargöra en sak, i min blogg har svenska kyrkan nämnts några gånger och jag vet inte om jag pratat om det förut men svenska kyrkan i London är en mötesplats för alla svenskar och alltså inte kopplat till kristendom. Man kan givetvis gå på sådant också om man så önskar. Det finns temakvällar, ett svenskt fik, svensk tv när det är storsändningar ex. fotboll eller melodifestivalen då man även kan köpa svenskt snacks och dricka. Så istället för fotboll som jag fått höra nu efterhand var en väldigt tråkig match (0-0) åkte vi hem till Jessica som hade huset för sig själv.

 

Minna tyckte att jag skulle ta bilen så med tre snygga tjejer med mig i bilen körde jag mot Jessicas hus. Det kändes lite som att vara hemma igen, en kort roadtrip med musik och struntprat. En vardaglig men mysig känsla spred sig i kroppen. Det blev ett kort stopp på Tesco för inköp av tilltugg innan vi parkerade bilen. Det blev en tjejkväll för hela slanten, gottis, soffhäng och struntsnack. Hur mysigt som helst, mycket trevligare än att hänga på krogen enligt mig. Kvällen slutade runt midnatt då jag körde Marie till bussen och gick sen hem och la mig. 

 

På lördagen vaknade jag vid nio, jag hade ingen som helst lust att gå upp men jag kunde olyckligt nog inte somna om. Arthurs fotboll hade blivit inställd på grund av vädret, det snöade och blåste så att det stod härliga till. Mary hade redan åkt hemifrån för att förbereda sig inför en show som vi andra sen åkte och tittade på. Minna hade ingen lust att gå ut med Molly i vädret så jag ställde upp och tog en kortis upp till parken och tillbaka. Sen blev det dags att åka och titta på Mary som spelade en liten roll i Grease. Trots att hon inte hade en större roll var hon en stjärna på scen, hon lös av lycka och var utan tvekan den sötaste tösen där och det är inget jag säger bara för att hon är min lilla tjej!

Efter detta fick jag besök av Jessica, smällde i mig lunch och sen begav vi oss för en dag av shopping. Tanken var att vi skulle åka till det andra Westfield, jag bor granne med det ena. Det andra ligger på andra sidan av London och har ett annat utbud av affärer och en galleria är alldeles utmärkt när vädret inte är särskilt inbjudande. Men efter två tappra försök i byte av tunnelbana så gick det ändå inte att ta sig dit, dumma banarbete... Så vi bestämde oss för att hoppa av vid Mr. Big Bens station Westminister. Jag köpte oss en varsin kaffe för att värma upp våra små frusta kroppar medans vi vandrade staden upp mot Regent Street.

Jag kom hem med fynd ifrån Victoria Secret & Zara, lite fattigare men glad. Pengar är bara pengar, det växer inte på träd men det löser sig alltid.

 

På kvällen hade jag bokat biljetter till en Comedy Club för mig, Jessica och Jasmine. Vi pratade om att gå ut på klubb först men blev sugna på något annat och vad kan väl vara bättre än att få skratta? Headliners som stället heter har fått väldigt bra kritik så det var värt ett besök. Lokalen var intim och mysig, packad med folk och komikerna var roliga. Vissa hade mer accent än andra, den sista snubben hörde jag knappt ett ord av vad han sa. Han var ifrån östra London och dialekten där är inte nådig, dock var jag väldigt trött mot slutet också. John en kille ifrån Scotland var roligast, konstigt att jag förstod honom men inte Londonsnubben.. Det var i vilket fall en mycket trevlig kväll, vi delade bord med tre trevliga och pratglada unga kvinnor och åkte efter detta nöjda hem till våra sängar.

 

På söndagen fick jag sova lite längre tog en promenad med Molly och Minna tog med Mary för att hämta upp Artie som slått i huvudet hos en kompis. Han mår alldeles utmärkt nu, han somnade på soffan framför brasan och mådde sedan bättre. Vid två åkte jag till boxningen som jag gör på söndagar, dock var det idag inte den bästa iden jag haft. Jag mådde inte prima, har dragit på mig någon bacillusk ifrån den andra familjen. Alla där har varit sjuka och det är svårt att undvika att bli dålig när smittan kommer ifrån små barn. Kände mig tjock i halsen, energilös och inte pepp helt enkelt. Träning brukar annars vara det som piggar upp mig men inte igår, jag kände för att dra mig ur och åka hem men jag ville inte ge upp, gjorde istället mitt bästa i det läget.

Blev så arg när Tristan min coach vrålar under passet "KOM IGEN DÅ!! NI KÄMPAR INTE!! KOM IGEEEEEEEN!!" Morr... Jag hade lust att smälla till honom i ansiktet av frustration. Efteråt drev han på min bekostnad "Alla gjorde väldigt bra ifrån sig idag, förutom Moa", sa han blinkades emot mig. Han hade rätt. Dock skrev han på ett sms sen att han bara hade skojat men jag höll ändå med honom.

 

Efter boxningen åkte jag hem och duschade och åt middag innan jag satte mig på bussen hem till Marie för mys. Vi spanade boende i Paris och jag kan nu lyckligt meddela att den 15:e juni åker jag och brudarna och spenderar två heldagar i Paris! Vi kom undan med resa och boende för £92, så himla härligt! Ser fram emot det så fruktansvärt mycket, åh så jag ska unna mig saker, det är jag värd! Baguetter och crepes i gräset framför Eiffeltornet, middag på en rödrutig duk med stearinljus och vin, sightseeing och shopping. ÅH SÅ FINT DET SKA BLI! 

 

Nu är det en ny vecka, det är måndag. Arthur har lov och har spenderat mesta delen av dagen framför tvn, vädret ute är inte inbjudande. Mary blev hämtad ifrån skolan, hon är inte helt piggelin. Så nu ska jag sätta igång en film åt dem på min dator för att hålla dem ockuperade. Hoppas på att komma iväg och träna ikväll, har suttit hemma hela dagen och ska vara här ett tag till så lite träning skulle vara fint, ben möjligtvis.

 

 

Hoppas ni andra har en fin måndag! Puss

Satan! Har just suttit och skrivit ett fruktansvärt långt inlägg och så försvinner allt......... SKIT också... Jaja, det är finns ingen anledning till att muttra över det.

Vårat WIFI har varit lite pucko i några dagar så jag har inte kunnat blogga så värst. Denna vecka har varit fylld av träning, koständring, flirt och pubhäng och en jobbig tisdagskväll.

 

Ja tisdagskvällen här på Frithville Gardens var inte rolig. Jag har länge gått omkring och grubblat på hur jag ska prata om min hemfärd till Sverige i sommar. Jag har varit nervös och det rätta tillfället kommer aldrig för att prata om det, för att det finns inget rätt tillfälle för att prata om dagen då vi skiljs åt.

 

Tanken var att Minna skulle ha gått ut på kvällen men hon ändrade sig och stannade hemma så efter lite pepp-talk ifrån Jessica bestämde jag mig för att säga något. Det är bara att säga det, svårare än så är det inte. Men det visade sig inte vara lätt alls.. Jag sa att jag tänkt lite och att jag ville prata om Sverige. Jessica och jag har pratat om att åka hem tillsammans och har övervägt den 10-11juli och nu behöver jag veta om det är okej. Minna blev chokad och frågade varför vi ville åka hem tillsammans och över hur tidigt det var med tanke på att Mary fortfarande går i skolan. Det kan bli knivigt för Minna eftersom att hon jobbar, Arthur har sommarlov och Mary är i skolan. Hon sa ändå att är det då jag vill åka så är det så jag borde göra. Dem har faktiskt en pappa vars jobb är väldigt flexibelt tänkte jag. Minna tog inte hela Sverige samtalet så bra och valde att gå upp och lämnade mig ståendes i köket och då brast det och jag grät.

 

Efter att ha pratat med Jessica och mamma i telefonen och gråtit floder kom Minna ner och fann mig snörvlandes vid köksbordet. Hon hade väntat på att jag skulle lägga på så att vi kunde prata. Hon bad om ursäkt och jag sa att det inte var hennes fel jag förstår att det är tufft för henne eftersom att hon inser att jag faktiskt bestämt mig för att åka men det är inte lätt för mig heller. Ja, jag vill hem men jag älskar dem och står dem så otroligt nära. Vi kramades och det kändes lite bättre. Tydligen hade jag valt den sämsta möjliga dagen att prata om detta på, därför kände hon att det blev för mycket. Hon hade också trott att jag skulle stanna ett år och inte åka redan i juli. Dock kom jag hit i augusti så det är nästan ett år. Hon frågade om jag kunde hjälpa henne att hitta en ny au pair, jag trodde inte att dem ville ha en. Dem ska nämligen resa väldigt mycket i sommar så det finns ingen mening att ha någon här över sommarlovet, men Minna sa det att ska jag åka då så behövs det nog så att det inte blir knivigt. Jag tror dock att det kan lösa sig ändå. Vi får se hur det blir.

 

Hon sa att hon får bra till att ställa in sig på att jag ska åka, hon hade nog hoppats på längre. Hon är orolig över barnen, särskilt Artie eftersom att vi kommit så nära varandra. Ja det kommer inte bli en lätt dag den dagen.. Vi kramades igen och hon bad mig att inte gråta, jag har bara varit så spänd så det blev väldigt emotionellt. Vi kom båda fram till att vi behövde sova och att vi skulle må bättre imorgon.

 

Nu känns allt bättre och det är som att en sten har släppt ifrån mitt bröst, det känns så skönt att ha fått det sagt. Jag har inte kunnat boka än men jag betalar hellre lite mer pengar för en biljett än att mala på mer om detta nu.

__________________________________________________________________________________________

 

Låt oss nu prata om något roligare istället. Igår var jag på boxning, jag dog lite smått. Svetten rann så dant så att det sved i ögonen och jag blev stundvis blind. Vi jobbar ibland i par och stationer, jag och en tjej skulle knuffa varandra och få den andra att backa. Denna tjej var mycket större än mig och jävlar anamma vad vi tryckte på, det blev ett jäkla trygg mot axeln. Grabbarna runt om hejade givetvis på, haha. En annan station vi har är med Tristan, coachen där vi övar teknik. Så står han där och säger medans jag slår "Vill du bli fit Moa? Vill du bli fit?!" för att puscha på men ändå för att jävlas. Man är så trött och man blir arg så jag låssades slå mot hans ansikte.. Hoho, en vacker dag får han nog en riktig smäll.

Han är väldigt flörtig den där Tristan, men det gör inget. Han är ögongodis.

Efter träningen mötte jag upp Jasmine och vi hängde på en pub i Chiswich (jag drack inte) och attans så fräsch jag kände mig.. Fortfarande i träningskläder, smexigt som tusan men det var mysigt att träffa min vän igen.

 

Sent i säng och idag är det fredag. Ska nu skynda mig iväg för att jobba hos den andra familjen, sen hem och vara barnvakt i dryga två timmar sen tar jag helg och myser med Jessica och Jasmine, förmodligen blir det bowling. Imorgon ska vi åka linbana och gå ¨på klubb! 

 

God helg alles!

 

 

 

Klockan är 18.55 och man kan fortfarande höra fåglarna kvittra där ute. Vädret är skittrist men det är ett vårtecken mina vänner, och om två veckor så ställer vi ju fram klockan också! Härligt!

 

Kände mig så himla lugn och harmonisk för en liten stund sen, inte längre.. Nu står en tallrik med mat bredvid mig och jag är glupsk och ivrig att trycka i mig allt. Har inte ätit ordentligt sen i morse. Har haft en dag bara för mig själv och det har varit så skönt!

Gick på boxningpass på 1,5h som jag alltid gör på söndagar och det finns nog ta mig sjutton ingen härligare känsla än den när jag kör slut på mig själv så att musklerna skakar och jag svettas som om jag har en vattenkran i pannan. Kände mig så himla stark idag och handleden gjorde inte det minsta ont, mina tre missade pass har gjort mig gott. Kom hem och tog en skön varm dusch och knattade runt i min gosiga morgonrock en stund innan jag trädde i mina myskläder. Så himla skönt att vara redo för sängen tidigt. Har slängt ihop mig en stoooooor tallrik med sagolik mat och ska nu avnjuta en film och njuta av att det fortfarande är söndag.

 

 

 

 

Gårdagskvällen spenderades hemma hos Jessica med Marie, massa tjöt och massa ätande. Så himla mysigt! Jag körde Marie till bussen runt midnatt och åkte tillbaka för att sova hos Jessica. Hennes värdfamilj kom hem, lagom berusade och vi stannade uppe och tjötade till efter 2. Eller jag gjorde, Jessica stannade uppe en stund till och jag gick och la mig.

 

Vaknade av skrikande och tjoande barn vid nio, där rök min sovmorgon. Låg och höll för öronen och försökte somna om och lyckades tillslut. Istället väcks jag av att mina barns pappa skickar ett sms om att han behöver bilen... Morr, klockan är tio, det är helg och jag vill sova men nejdå. Jag kliver motvilligt upp och kör hem, butter som attans lägger jag bilnyckeln på köksbänken. Han har en egen bil, varför var han tvungen att ta vår bil? Just då skickar han ett sms och säger att han inte behöver bilen när jag redan hunnit ta mig hem... ÅÅÅÅÅÅÅÅH så irriterande.

 

Resten av dagen har i alla fall varit fin. Efter en kort morgonpromenad med Molly i det tråkiga vädret begav jag mig till gymmet och svettades en stund. Himla skönt. Jessica och jag åkte in till st Pauls och gick på Borough Food Market, tror den heter så. SÅ HIMLA MYSIGT! Jag som älskar mat, gick runt och provsmakade allt jag kunde komma över och köpte med mig en jätte god cheddarost hem. När vi gick ifrån marknaden hade det slutat regna och solen bestämde sig för att kika fram medans vi promenerade längst med Themsen under alla broar. Vi har verkligen gått hela dagen, säkert över en mil.

 

Nu sitter jag hemma hos familj nummer två och är barnvakt. Har ätit middag och gottar mig nu med päron, osten jag köpte idag, nötter och te. Vet inte exakt hur länge det blir men mig går det ingen nöd på. Familjen är så himla goa så jag ställer så gärna upp även fast att det var kort varsel.

Läskar er med bilder ifrån dagens äventyr!

 

Mitt tappra försök att göra nyttigt snacks igår. Gick lite sisådär men det gick ner ändå. Snickersvariant och hallon/nötbollar rullade i kokos.

Åh imorgon är det fredag, jag kan sova femton minuter extra tänkte jag glatt för mig själv innan jag drev iväg och somnade innan tio. Var själv med barnen hela dagen och hade hemlagade hamburgare till middag, Mary dubbade mig till världens bästa nanny och sen fick dem dina vaniljbullar till pudding mormor. Jag måste nog be om receptet till dem, barnen är stormförtjusta i dem!

 

I alla fulla fall, först vaknar jag vid ett av att Molly sitter nedanför min säng och gnäller.. Förstår inte varför hon inte bara hoppar upp och lägger sig. Nejdå hon måste väcka mig först. Ser något mörkt på mattan men är på tok för trött för att bry mig mitt i natten. Hade ställt alarmet på 7.20, klockan sju hör jag barnen ropa mitt namn och knatta upp för trappan "Moooaa, Moooooa".. Så ingen sovmorgon här inte. Den mörka fläcken jag sett på mattan var fortfarande där, Molly har varit så vänlig och spytt tre gånger på min ljusa heltäckningsmatta... TACK MOLLY!

Har ett förevigat minne på mattan.. Så god fredagsmorgon allesammans!

 

Något annat som jag vill ta upp denna morgon medans jag fortfarande minns det är att jag tycker att det är förbaskat tragiskt att barn tar efter vuxna. Förstå mig rätt nu men både Arthur och Mary pratar på om "jag brukade ha ett sexpack men nu är jag fet", "jag kan inte ha det här på mig, det får mig att se tjock ut" och det skrämmer mig. Också att Mary tar hundrafemtioelva år på sig för att välja kläder för hon undrar vad andra ska tycka. Jag vet inte hur ni känner men jag tycker att detta är skrämmande, vad tycker ni?

 

Jag ska nu ta ett av barnen till skolan, det är red nose day idag. Tror det har med välgörenhet att göra så man bör bära något rött plagg. Sen blir det gymmet en sväng innan jag ska vara hos den andra familjen 2.30 till 7.30 SEN är det helg för mig! Ska hem till Jessica och mysa!

 

Puss

Jag har haft en nästan alldeles för bra helg. Jag flög hem till Stockholm, till mina kära kära familjemedlemmar. Jag kom ut till LHR lite för tidigt på torsdagkväll men det var skönt då jag kunde slappna av och strosa runt, slå mig ner och äta soppa och kika vidare. Fick inte med mig något till mig själv men köpte något till alla andra, det är ju så mysigt att få skämma bort dem man älskar eller hur.

 

Jag anlände runt midnatt till Arlanda, från det att planet landade och jag var ute i "anländande-salen" tog det inte mer än 15 minuter och då hann jag gå på toa också! Ba är ett så himla bra flygbolag (tips). Fick syn på mamma och kände hur jag sprudlade av lycka, hon såg inte att det var jag först. Men hon sken upp när jag kallade hennes namn och vi var äntligen tillsammans igen. Morfar väntade i bilen utanför och Filip var hemma med mormor. Hemma väntade varma välbekanta ansikten och det var så skönt att kunna pusta ut och äntligen ändligen vara hemma igen. Det blev lite struntprat och te innan sängen kallade.

 

På fredagen åt vi en god gemensam frukost, något som aldrig händer här. Jag äter alltid min frukost ensam, det är så det är som au pair. Därför var alla gemensamma stunder denna helg så magiska. Frukost, promenader, middagar, kortspel, mys i soffan, ALLT! Vi åkte hem till kusinerna på fredagskvällen där det bjöds på tacos och glass, lördagen firade vi Hanna, massa god mat och en fantastisk kväll med min familj. Det finns nog inte många familjer som är så tajta som vi. Morfar och jag dansade runt, mamma och moster buggar för fullt, Hannas kamrater har tehuva på huvudet, morbror plojsar som alltid och så vidare. Alla spelar ut och bjuder på sig själva och rummet bara sprudlar av lycka och kärlek, atmosfären är fantastisk. Det fälldes några tårar på kvällen när jag insåg att dagen efter var det dags för mig att åka igen.. Det är farligt att åka hem, det blir så tufft att åka tillbaka till London.

Söndagen var slapp och skön, frukost, kortspel, morfars rulltårta, promenad och sen kom resterande del av familjen hem till mormor och morfar på middag, en sista måltid att avnjuta tillsammans.

 

Tiden går så fort, helgen gick fort men våren kommer också gå fort och det dröjer inte länge innan vi ses igen. Det var riktigt tufft att åka tillbaka. Mamma strök mig över ryggen i bilen mot flygplatsen och höll min hand, den andra handen höll morfar i. Bara sådana beröringar kommer dröja så länge innan jag får känna igen. Idag har både jag och mormor gråtit, nu får vi väl ge oss mormor. Vi kan inte sitta här och böla hela tiden, vi ses ju snart igen. Så länge får vi minnas vår fina helg och blicka framåt.

 

Jag kom hem sent och somnade inte förens runt ett och vaknade som ett ufo idag. Men en glad familj väntade på mig och ett varmt välkomnande. Åkte från ett soligt Stockholm till ett snöigt och blåsigt London, uscha...

 

Jag ska nu blicka framåt för jag har fått den mest kärleksfulla och finaste 20års presenten jag någonsin kunnat önska mig. 28 juni 2010 - festival, 28 juni 2011 - festival, 28 juni 2012 Mallorca, har inte firat min födelsedag med familjen på tre år. Allt lyckas alltid hända just över det datumet. Jag har undrat och velat över hur det ska bli detta år. Jag vill vara med min familj när jag fyller 20, HELA familjen med alla inräknade. Vad tror ni inte då att min familj gör? Jo hela tjocka bunten kommer hit för att vara med mig på min dag. Hela familjen på tio personer kommer hit för min skull, jag blev så emotionell. Det är verkligen det bästa jag någonsin kunnat få.

 

Jag älskar er till universums slut och tillbaka (och universum har inget slut)

 

Idag är det kusin Hannas 20års dag, HURRA HURRA HURRA!

 

Imorgon flyger jag till Sthlm, det känns så overkligt. Sanningen lär inte slå mig förens jag ser mina älskade på Arlanda och får hålla dem i mina armar. Jag ska ta vara på varenda gyllende minut som vi har tillsammans!

 

Minna sa just "I really Think you should stay, why don't you stay another year?"

Vad svarar man på det? Att jag vill åka hem till mina nära och kära, att mitt liv börjar nu och jag vill ut i världen på egen hand. Jag är vuxen nu.. Det är dags. Hur säger man det så att det låter rätt?

Istället blev det "Well, I have friends and family at home and I might start studying again"..

"You're really going to miss us, you know that".. Säger hon med ett leende på läpparna, skämtsamt men hoppfyllt. "Yes I know, I'm going to miss you guys so badly!" Jag älskar ju er så himla mycket! Minna du är som en nära vän och extra mamma, Arthur och Mary är som mina småsyskon som jag aldrig haft. Ni är min andra familj. Jag känner mig inte som en anställd, jag är som en medlem i familjen Fry/Whitley.

"When will you go?" Hon ser undrande ut...

"Sometime in july, I haven't thought that far yet"... JO DET HAR JAG! Varför är det så svårt att säga som det är? Jag vill inte såra dem jag älskar.

Marie som driver SweCon (agenturen) har skickat mail där hon råder Minna och andra familjer med au-pairer som åker till sommaren att börja intervjua nya tjejer och killar.

"What did you reply?" Frågar jag nyfiket

Åååååhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh alla ber mig att stanna. Artie verkligen bönar och ber, I love him so much. Men ett år som au-pair är nog för mig. Sen vill jag vara självständig, resa, kanske studera och jobba. Leva ett eget liv. Ett liv där nya utmaningar lurar bakom varje vrå i väntan på att bli antagna. Viljan gör dig kapabel står det inristat i bläck på min arm, allt du vill kan bli verklighet.

En kort emotionell stund varade i köket ikväll. God natt mina vänner xx

 

 

Igår hade jag en riktigt bra dag. Vaknade av att Minna ropade att hon skulle bege sig för att hämta Artie, en minut senare ringer mitt alarm. Det var söndag och jag skulle ta med mig Mary till Brick Lane.

 

Det var soligt, varmt och båda två var på härligt humör. Mary tog mig i handen och sa "vilken tur vi har som har dig". Åh mina underbara barn. Det var riktigt mysigt att ta en liten utflykt med bara Mary, hon är så fin och duktig. Det blev en kort visit då det tog lite längre tid än planerat att komma dit pga. tunnelbane-fix som alltid. Jag behövde handla in två grejor, den ena visste jag vart den fanns och det andra hade jag ingen aning. Det var snabba puckar, problemet var bara att söta Mary ville stanna varenda gång hon såg ett bord med smycken på, och det är ju förståeligt att hon vill titta. Det blev bara lite stressigt men vi båda åkte nöjda där ifrån. Jag hittade vad jag skulle ha och Mary fick med sig ett halsband och en tavla. Hon är duktig på att göra affärer, eftersom att hon var konstnärens yngsta kund någonsin fick hon £5 rabatt. Snällt.

 

Mary var nöjd som attans när vi rörde oss hemåt och var tacksam för att jag tagit med henne och låtit henne köpa grejer. Vi skulle möta upp Minna och Artie i Notting Hill där dem skulle åka vidare mot lunch i Victoria. Mary och jag anlände lite tidigare så vi slog oss ner på McDonalds och tog en kaffe/varm choklad. När Mary blivit upplockad vandrade jag vidare hemåt. Svidade om och gick på boxning. Det var ett tuffare pass än vad jag upplevt förut, min högerhand kändes inte bra alls, handleden var öm och lillfingret skevt. Jag kunde därför inte ge allt som jag hade att ge, jag hade så mycket mer kraft och aggression att få ut än vad jag kunde ge. Förhoppningsvis hinner handen reparera sig nu under tiden jag är borta så att jag kan komma tillbaka stark nästa vecka.

 

På eftermiddagen åkte jag hem till fina Marie för lite umgänge. Pratade strunt, åt fruktsallad och kollade på film. Helt perfekt lugnt avslut på en fin helg.

 

Dagens start var dock inte lika fin. Vaknade upp trött och eländig, kom försent till Arties skola efter att ha varit fast i en bilkö som rörde sig i snigelfart. Trafiken idag har varit katastrofal. Efter att ha släppt av honom klarade jag av att springa lite med Molly längst med floden, har upptäckt att trots mina dumma benhinnor funkar det ganska bra att springa på ojämnt underlag vilket gjorde mig väldigt glad. Mitt inne i mina tankar ringer Minna och säger att Artie har lämnat två meddelanden om att han inte har sin vetenskapsbok eller sina benskydd till eftermiddagens match. Jag tar en sista runda med Molly och sätter mig i bilen för att åka tillbaka och hämta det. Det är totalstopp i trafiken och jag kommer ingenstans.

 

Klockan är 9.45 och jag är fortfarande fast och har inte ens passerat trafikljusen. Jag slutar vanligtvis vid tio men det fanns inte en chans att jag kunde göra det idag. Jag behövde handla, kopiera en nyckel och ge till fastighetsmäklaren och hinna hem och äta och åka tillbaka till skolan och lämna sakerna. Jag ringde mamma för att få ur mig min frustration, tack mamma för att du står ut att lyssna på mitt beklagande.

 

Jag satt fast i bilen i över en timma, åkte in till affären och fick med mig tre tunga kassar ut. Hem, packa upp, snabbt slänga ihop något ätbart, koka kaffe och tillbaka in i bilen. Trafiken flyter nu på bra och jag tänker ta mig en sipp kaffe. Locket på termosmuggen sitter snett och jag ska till att rätta till det när jag spiller hela muggen med skållhett kaffe över mig själv. Där sitter jag i en bilkö, fastspänd och kan inte göra någonting. Det enda jag får ur mig är skrik av smärta. Tårarna rinner ner för mina kinder och jag känner mig så förstörd. Det finns inte en chans att jag kan svänga åt sidan för att göra någonting åt det heller så jag får sitta där i bilen och fortsätta köra mot skolan med en höft som bränner som sjutton och gråta av ilska och smärta. Återigen ringer jag mamma och beklagar mig för min fruktansvärt dåliga morgon.

 

På skolan får jag efter att ha lämnat sakerna låna toaletten för att badda mitt sår. Blöter ner lite papper och lägger emot och sätter mig i bilen igen, det varar i ca 2 minuter sen svider det igen. Trafiken hem flöt på bra, fick parkera sju helsikes långt upp på gatan och kånka på tre tunga matkassar, min egen väska, kaffe och en envis hund. Aaaarrrhhgggghhhhh Åh jag var så frustrerad..

 

Har nu varit på apoteket och fått kompresser för brännsår och en kylande salva. Det känns så mycket bättre. Dem var även snälla och beställde lite mer saker som jag ska hämta i eftermiddag, då jag insåg att jag behöver två brännsårs kompresser för att täcka hela området och gigantiska plåster för att få det för att sitta fast. Dem var otroligt snälla och hjälpsamma.

Minna ringde och hade fått mitt meddelande och frågade oroligt om jag var okej och bad mig att ta det lugnt idag. Hon hade själv haft en knepig start på dagen med en olycka på cykeln och en kjol som sprack. Det är inte våran lyckodag idag.

 

Men solen skiner, jag har fått lindring och jag ska nu fixa något att äta för att sen ta en promenad med Molly innan det är dags att hämta Mary ifrån skolan.

 

Hoppas ni andra har en fin dag! Cheers